I en rapport från Riksrevisionsverket analyseras
kostnadsutvecklingen för åren 1986--1990. Mest har
kostnaderna för rättshjälp genom offentligt biträde ökat,
hela 98 procent. Detta beror bl a på den kraftiga ökningen
av antalet asylsökande. Rapporten är baserad på
utvecklingen före de stora strömmarna av asylsökande från
f d Jugoslavien.
Domstolsverket har för budgetåret 1993/94 beräknat
medelsbehovet till 815 100 000 kr i sitt förslag till anslag.
Detta är en ökning med 165 700 000 kr jämfört med de
anslagna kostnaderna från 1992/93, som uppgick till
649 400 000 kr.
Det måste ske något radikalt med kostnadsökningarna
på detta område. Som det är nu så påbörjar passpolisen en
grundutredning när en utländsk medborgare kommer till
gränsen och uppger att han eller hon är flykting och anger
som skäl att få stanna att de ämnar ansöka om asyl.
Vederbörande flyttas över till en flyktingsluss och Statens
Invandrarverk påbörjar en utredning. Enligt gällande regler
har den sökande rätt till juridiskt biträde under
handläggningen. Efter denna utredning har den
asylsökande rätt att överklaga om ärendet, så att säga, får
ett för den asylsökande negativt resultat, d v s de skäl som
angivits inte betraktas som rätt till att stanna i Sverige.
Detta överklagande går till utlänningsnämnden, där
ärendet slutgiltigt prövas. Hela detta förfarande leder till
mycket dyra utredningskostnader och slutar, när det gäller
vissa grupper av asylsökande f n från vissa delar av f d
Jugoslavien, med att vederbörande utvisas. Det kan också
vara så att det gått så lång tid innan ärendet slutligen
behandlats av utlänningsnämnden, ofta flera år, så att den
som enligt beslut skall utvisas får stanna av humanitära skäl.
Vederbörande eller familjen och barnen har hunnit anpassa
sig så att det är inhumant att utvisa dessa.
Inför undantagsbestämmelser
Då kan man säga att man slösat medel på utredandet till
ingen nytta.
För att minimera kostnaderna för denna långa, utdragna
utredningsprocess, som f n belastar rättshjälpskostnaderna,
så bör man, enligt Ny Demokratis uppfattning, snarast
införa undantagsbestämmelser för vissa grupper som
kommer från områden där det är tveksamt om de har
asylskäl enligt utlänningslagen. Man måste helt enkelt ha en
helhetssyn som syftar till att man bedömer att det inte finns
skäl att påbörja asylutredning enligt gällande regler. Att
man fattar beslut om avvisning direkt efter den
grundutredning som f n görs direkt efter ankomst till
Sverige.
Enligt prognoser som Statens Invandrarverk gjort så
bedömer man att man under nuvarande budgetår, dvs
1992/93, skall utreda ca 60 000 grundärenden för
sammanlagt 80--85 miljoner kronor. För 1993/94 ökar dessa
kostnader till strax över 100 miljoner kronor.
Överför medlen till en brottsofferfond
Med ett annat synsätt kan man därmed minska
kostnaderna med ca 100 000 000 kr, alltså 100 miljoner av
de föreslagna kostnaderna enligt de förslag som beskrivits
inledningsvis. Dessa 100 miljoner kan i stället användas till
en brottsofferfond som bör inrättas till stöd för brottsoffer.
Framtida flyktingströmmar
Vi har under den senaste tiden blivit varse den
människosmuggling av flyktingar som för dyra pengar fått
betala för att bli fraktade med båt från de baltiska staterna
till Sverige. Denna tendens kan enligt vissa bedömare bara
vara en början till en gigantisk flyktingström från f d
Sovjetunionen som av ekonomiska skäl vill flytta till bl a
Sverige. De vet att för att stanna så är det enbart
asylliknande skäl som gäller.
Skall vi då börja utreda dessa flyktingars skäl enligt
nuvarande regler så kommer kostnaderna att göra Sverige
fullständigt bankrutt. Många talar om flyktingströmmar på
flera 100 000 individer per år. Det kommer att bli
fullständigt förödande för den rättstrygghet vi byggt upp för
de svaga individerna, som behöver samhällets stöd vad
gäller rättshjälp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa
undantagsbestämmelser för vissa grupper av asylsökande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överföra 100 000 000 kr av
rättshjälpsanslaget till en brottsofferfond som bör inrättas
och förvaltas av staten.
Stockholm den 25 januari 1993
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
John Bouvin (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Arne Jansson (nyd)