Svensk flyktingpolitik -- finns den? När man ser hur
regeringen vansköter de frågor som har med invandrar-,
invandrings- och flyktingpolitik att göra måste man ställa sig
den frågan. Att dagens låt-gå-politik kan få fortsätta är ett
bevis på politikernas vanmakt att hantera flyktingfrågan.
Att inte vidtaga åtgärder när flyktingströmmar når Sverige
under år 1992 som är tre gånger så stora som man beräknat
då är det låt-gå-politik. Visst har man vidtagit åtgärder --
men bara naggat problemen i kanten. Åtgärderna har varit
små och kraftlösa.
Nu tillsätts en parlamentarisk kommitté för att göra en
översyn av ''Invandrar-, invandrings- och
flyktingpolitiken''. Att en utredning tillsätts hälsar vi med
tillfredsställelse. Tidplanen visar dock att det tar tid innan
riksdagen kan fatta beslut på det underlag kommittén
kommer att redovisa. Den 1 september 1993 ska en
delstudie med en internationell översikt och analys vara
klar. Arbetet med de invandrarpolitiska frågorna ska vara
avslutat den 1 mars 1994 medan arbetet med invandrings-
och flyktingpolitiken skall vara avslutat först den 1 mars
1995!! Men vi kan inte vänta med konkreta åtgärder i flera
år. Något måste göras redan nu. Kostnaderna skenar iväg.
Vi håller fullständigt på att tappa kontroll över situationen.
Redan under 1993 års första månad ser vi nu exempel på
vad driftiga människosmugglare har för avsikter. Man testar
det svenska samhällets reaktion genom att låta fiskebåtar
och andra småbåtar föra iland asylsökande från fjärran
länder. Vind för våg hamnar dessa asylsökande lite var som
helst -- i Stockholms skärgård, på Öland, på Gotland och
på andra ställen. Den som illegalt söker sig till Sverige ska
omedelbart avvisas till sitt ursprungsland eller till närmaste
transitland. Vi måste visa vad vi vill. Vi måste ge en tydlig
signal. Vi måste sätta stoppa för allt illegalt asylsökande.
Utlänningslagen
Vi anser att den svenska utlänningslagstiftningen ska
bygga på 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga
ställning (Genèvekonventionen). Asyl bör endast beviljas
den som har ett sådant skyddsbehov som anges i
Genèvekonventionen.
Konventionsflyktingar -- internflyktingar
Man talar numera om två flyktinggrupper --
konventionsflyktingar och internflyktingar.
Internflyktingar är människor som p g a inbördeskrig, svält
och arbetslöshet är på flykt. Dessa måste hjälpas i sitt
närområde. Vi hjälper mångdubbelt fler -- officiellt talar
man om 11 gånger fler -- om man sätter in internationell
hjälp i deras närområde i stället för att låta dem komma hit.
Så låt oss bistå på ett sätt som hjälper mångdubbelt fler. Den
andra gruppen -- konventionsflyktingar -- bör få komma hit
i ett antal som riksdagen bestämmer. När kvoten är fylld --
då sätter vi stopp.
Anhöriginvandring
Anhöriginvandringen bör begränsas till make/maka och
deras minderåriga barn. Budgetåret 1991/92 invandrade 20
380 ''nära anhöriga'' men av dessa var endast 7 122 personer
anhöriga i form av make/maka, barn. 13 258 var personer
som hade annan anknytning.
Med det flyktingbegrepp och det anhörigbegrepp som vi
anser ska tillämpas hade flyktingmottagandet under 1991/92
uppgått till 10 994 personer (3 872 + 7 122). Detta hade
varit ett flyktingmottagande som vi haft resurser för -- såväl
personella som ekonomiska. Det hade varit en politik som
fått respons i det svenska samhället.
Anslagsbehov
I budgetpropositionen (11:e huvudtiteln) gör regeringen
en bedömning av det förväntade flyktingmottagandet och
den förväntade asylprövningen under budgetåret 1993/94.
För budgetåret 1992/93 gör regeringen en bedömning att
maximalt 80 000 personer kommer att söka asyl. För nästa
budgetår bedöms antalet asylsökande komma att uppgå till
30 000--60 000 personer. Vid beräkning av anslagsbehovet
för 1993/94 räknar regeringen endast med den lägre nivån d
v s 30 000 asylsökande och har för avsikt att återkomma till
riksdagen med begäran om ytterligare pengar i
kompletteringspropositionen eller den första
tilläggsbudgeten. Redan från start vet vi således att de
medel som riksdagen anvisar inte kommer att räcka --
såvida inte regeringen vidtar särskilda åtgärder. Sådana
särskilda åtgärder skulle kunna vara direktavvisning av
illegala asylsökande och av sådana asylsökande som
uppenbart saknar skyddsbehov.
Behovet av kommunplatser beräknas av regeringen till
26 000 under innevarande budgetår och till 39 000 under
1993/94. Statens invandrarverk har träffat
överenskommelse med kommunerna om ett
flyktingmottagande i kommunerna på sammanlagt 22 000
platser. Man avser att träffa avtal för ytterligare 10 000
personer men ändå återstår i så fall 7 000 personer som
skulle tvingas bo kvar på förläggning till början av
budgetåret 1994/95. Regeringens planering synes mera
baserad på förhoppningar än på realism.
Schablonersättningen till kommunerna föreslås höjd till
138 300 kr för vuxna och till 83 100 kr för barn under 16 år.
Detta är en höjning med 2 800 kr för vuxna och 1 700 kr för
barn. Vi motsätter oss en höjning av schablonen och
föreslår i stället en minskning av schablonnivån med 20 %.
För att minska kommunernas kostnader vad avser
socialhjälp anser vi att riksdagen bort anta det förslag vi
tidigare lagt om sänkning av socialbidragsnormen med 80 %
för utländska medborgare under deras två första år i
Sverige. Regeringen konstaterar att
arbetsmarknadssituationen kan komma att innebära ökade
socialbidragskostnader för kommunerna. Man konstaterar
bara -- man föreslår inte hur problemet ska tacklas. Bördan
för skattebetalarna blir allt tyngre.
För att öka inkomsterna till statskassan föreslår
regeringen att en särskild uppläggningsavgift skall uttagas
för lån till hemutrustning samt att man inte ska bevilja
räntefrihet under lånets två första år. Med vilka pengar ska
detta betalas? Räntan -- genom flyktingens socialbidrag?
Avgiften -- genom avdrag på lånebeloppet med 300 kr?
Ändra politik
Ny demokrati motsätter sig regeringens politik. Vi
motsätter oss en planering för upp till 60 000 asylsökande
under budgetåret 1993/94. Vi anser att kraftfulla åtgärder
måste vidtagas för att begränsa påfrestningarna på vårt
asylmottagande. En strikt begränsning till
konventionsflyktingbegreppet, en kraftig reducering av
anhöriginvandringen, ett införande av skärpta
viseringsregler samt stopp för allt illegalt asylmottagande är
några åtgärder som regeringen borde vidtaga för att
begränsa flyktingströmmarna till Sverige.
160 000 kr per minut
Våra resurser förslår helt enkelt inte. I ett ekonomiskt
läge när räntan på vår statsskuld kostar 160 000 kr per
minut -- bara räntan -- har vi helt enkelt inte råd att fortsätta
låna upp miljardbelopp för att tillfredsställa vår generösa
livssyn. Någon ska betala allt detta. Har vi rätt att ge
kommande generationer en så orimlig skuldbörda ?
Anslag för budgetåret 1993/94
D 1. Vi anser det angeläget att Statens invandrarverk
snabbt arbetar av de balanser på 60 000 ärenden som lär
finnas vid budgetårets inledning. Vi bedömer dock att
Statens invandrarverk utan vidare kan genomföra
rationaliseringar motsvarande 10 % av totalanslaget. Vi
föreslår att anslaget till Statens Invandrarverk reduceras till
550 000 000 kr.
D 2. Anslaget ''Förläggningskostnader mm'' är beräknat
för 30 000 asylsökande. Man tror att mellan 30 000 och 60
000 kommer att söka asyl ! Den genomsnittliga
dygnskostnaden har beräknats till 281 kr/person/dag. Vi
anser att dygnskostnaden måste sänkas till mycket lägre
nivåer. Man måste också pressa priserna vid upphandling av
bostäder och förläggningar. Oprofessionell upphandling
kostar samhället miljardbelopp i onödan. Om regering och
riksdag fastställer skärpta asylregler går nya signaler ut i
Europa. Flyktingströmmarna minskar. Vi föreslår att
anslaget reduceras till 3 300 000 000 kr.
D 3. Anslaget ''Åtgärder för invandrare'' bekostar
bidrag till olika invandrarorganisationer. Vi föreslår att
anslaget reduceras med 30 % till 15 000 000 kr.
D 4. Vi föreslår ingen justering av anslaget'' Överföring
av och andra åtgärder för flyktingar mm''. Detta anslag om
269 960 000 kr nyttjas för överföring av kvotflyktingar,
återvändanderesor, kommunernas kostnader för
kvotflyktingar mm. Invandrarverket har ålagts att planera
för överföring av 1 250 kvotflyktingar under 1993/94. Inom
ramen för anslaget anser vi att vissa omprioriteringar bör
ske. De flyktingar som idag finns i Sverige och som kan
förvänta sig ett avslag på sin asylansökan bör få särskilt
startbidrag om man väljer att återvända till sitt hemland
innan asylprövning skett. Såväl staten som den asylsökande
skulle tjäna på förslaget. Invandrarverkets ärendebalanser
och förläggningskostnader skulle minska och resurser
frigöras samtidigt som flyktingen skulle få en ekonomiskt
mycket bättre start i sitt gamla hemland.
D 5. Vi föreslår att anslaget ''Ersättning till
kommunerna för åtgärder för flyktingar m m'' reduceras
med 60 % och att regeringen således vidtar åtgärder för att
begränsa antalet beviljade asylärenden. Regeringen synes
under detta anslag ha räknat med 1 800 kvotflyktingar trots
att man under anslaget D 4 angivit Invandrarverkets
planeringstal till 1 250 personer. Anslaget bör reduceras till
1 700 000 000 kr.
D 6. Anslaget ''Statsbidrag till Stiftelsen
Invandrartidningen'' föreslås halverat till 8 000 000 kr.
D 7. Vi föreslår ingen ändring av anslaget
''Ombudsmannen för etnisk diskriminering''. Anslaget
uppgår till 3 829 000 kr.
D 8. Anslaget ''Lån för hemutrustning för flyktingar m
fl'' bör reduceras med 25 %. Vi föreslår en sänkning av
lånenivåerna. Anslaget bör reduceras till 70 000 000 kr.
D 9. Anslaget till ''Utlänningsnämnden'' bör reduceras
med 25 %. Vi föreslår förenklad ärendehantering samt
förbud att med nya argument få sitt ärende prövat gång på
gång i samma instans. Samhällskostnaderna för
överklagningsrätten är orimligt stora. Vi föreslår en
anslagsreducering till 40 000 000 kr.
D 10. Vi föreslår ingen justering av anslaget
''Internationell samverkan inom ramen för flykting- och
migrationspolitiken mm''. Regeringen föreslår ett anslag på
2 000 000 kr.
D 11. Vi föreslår inte heller någon ändring av anslaget
''Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism'' men vi
förväntar oss konkreta åtgärder för att motivera anslagets
storlek. Anslaget uppgår till 10 000 000 kr.
Ny demokrati föreslår att regeringen vidtar åtgärder som
reducerar anslagsbehoven till de nivåer vi angivit. Det
totala anslaget för ''Invandring m m'' föreslås reducerat med
5 813 217 000 kr till 5 968 789 000 kr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret
1993/94 anvisar 550 000 000 kr,
2. att riksdagen till Förläggningskostnader m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar 3 300 000 000 kr,
3. att riksdagen till Åtgärder för invandrare för
budgetåret 1993/94 anvisar 15 000 000 kr,
4. att riksdagen till Ersättning till kommunerna för
åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar
1 700 000 000 kr,
5. att riksdagen till Statsbidrag till Stiftelsen
Invandrartidningen för budgetåret 1993/94 anvisar 8 000 000
kr,
6. att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar
m.fl. för budgetåret 1993/94 anvisar 70 000 000 kr,
7. att riksdagen till Utlänningsnämnden för budgetåret
1993/94 anvisar 40 000 000 kr.
Stockholm den 26 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Lars Moquist (nyd)