Enligt utlänningslagens (1989:529) 4 kap 2 paragraf får
utlänning avvisas om han på grund av tidigare ådömt
frihetsstraff eller någon annan omständighet kan antas
komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt
land.
Det finns dessutom en särskild lag om utlänningskontroll
(1991:572) som säger i 1:a paragrafen att utlänning som inte
avvisas enligt utlänningslagen får avvisas om det med
hänsyn till vad som är känt om utlänningens verksamhet och
övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå
eller medverka till brottslig gärning som innefattar våld, hot
eller tvång för politiska syften.
Under senhösten förekom ihärdiga rykten om att en
anti-sionistisk konferens skulle hållas i Sverige. Inbjuden
skulle bl a den s k historikern Robert Faurisson vara. Denne
har gjort sig känd genom påståenden om att den nazistiska
judeutrotningen under kriget skulle vara ett falsarium.
Klara misstankar finns om att Faurisson har anti-semitiska
åsikter; han har bl a blivit dömd av fransk domstol, enligt
egen uppgift i polisförhör (3 dec 1992).
Robert Faurisson kom till Arlanda den 3 december med
bokad avresa den 6 december. Arlanda-polisen förhörde
Faurisson om syftet med besöket, vilket uppgavs vara av
privat karaktär. Polisen valde att låta Faurisson passera in i
landet. Efter JO-anmälan har JO granskat polisens
hantering och konstaterat att det inte förelegat någon
anledning för JO att ingripa.
Enligt de andrahandsuppgifter jag har, har Faurisson
medverkat i närradiosändningar den 5 december. Är denna
uppgift riktig kan knappast besöket anses vara privat.
Helt klart är att tolkningen av lagens text om ''någon
annan omständighet kan antas komma att begå brott i
Sverige eller i något annat nordiskt land'' eller texten om
''vad som är känt om utlänningens verksamhet och övriga
omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller
medverka till brottslig gärning som innefattar våld, hot eller
tvång för politiska syften'' inte varit så tydlig att den varit
tillräcklig som skäl att avvisa Faurisson.
Det är viktigt att Sverige inte blir ett centrum för anti-
semitisk propaganda. Lagen förbjuder hets mot folkgrupp.
Om man kan anta att någon kommer hit till Sverige i uppsåt
att bedriva hets mot folkgrupp eller på annat sätt medverka
till att så sker bör det vara ett tillräckligt skäl för avvisning.
Lagens regler bör vara klara på den punkten. Det
redovisade fallet visar att en översyn av denna lagstiftning
är nödvändig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av avvisningsregler
riktade mot personer som kan antas begå brott i Sverige av
typ hets mot folkgrupp.
Stockholm den 25 januari 1993
Ingvar Svensson (kds)