Sedan rätten till studielån för yngre elever i gymnasial utbildning slopades har svårigheter uppstått för vissa ungdomar i denna grupp. Ungdomar som lämnat föräldrahemmet, kanske varit självförsörjande och/eller sammanboende under ett par år kan komma i den situationen att de vid fortsatta eller återupptagna studier inte kan klara sin försörjning. I många kommuner är man tveksam eller negativ till att betala ut socialbidrag till dessa elever med hänvisning till att det är föräldrarnas ansvar att stå för ungdomarnas uppehälle. Det fungerar naturligtvis ibland men i de fall där kontakten är mycket dålig eller bruten kan dessa elever komma i kläm. Det finns ibland starka skäl till att kontakten med föräldrarna är sådan att ungdomarna inte ens vill försöka att få pengar till sitt uppehälle den vägen. Det är särskilt allvarligt att de ungdomar som drabbas kanske ännu mer än andra behöver sin utbildning och har eller har haft svårigheter av även annat än ekonomiskt slag att möta under sin uppväxt. Särskilt i rådande arbetsmarknadsläge får det inte bli så att dessa ungdomar blir utan gymnasieutbildning av ekonomiska skäl.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten till studielån för ungdomar i gymnasiet i vissa fall återinförs,
2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna att kommunernas ansvar för dessa ungdomars gymnasieutbildning måste fastslås.1
Stockholm den 26 januari 1993 Ulla Pettersson (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.