Motion till riksdagen
1992/93:Sf287
av Monica Öhman m.fl. (s)

Samordnad administration och utbetalning av offentligsanställdas pensioner


Innan de allmänna försäkringskassorna bildades hade
nästan varje gren inom socialförsäkringen egen
administration. Det fanns flera orsaker till detta, bl.a. den
etappvisa uppbyggnaden av socialförsäkringen.
Reformtakten kom småningom att accelerera men
fortfarande med administration gren för gren. Den formen
var naturligtvis idealisk när man ville ha snabba genomslag
av nya reformer.
Samordningsfrågorna fick stå tillbaka för detta.
Framsynta politiker och administratörer insåg så
småningom att så kunde det inte fortsätta. Stora belopp
betalades ut felaktigt i brist på samordningsregler.
De statliga tjänstepensionerna samlades 1959 till en
gemensam administration i Statens Pensionsanstalt, SPA
(SFS 1959:374). Dessförinnan administrerades de av
myndigheterna själva, de statliga verken och i vissa fall av
Statskontoret.
Ur prop. 1959:151 hämtas följande:
 Vid en överenskommelse med personalorganisationerna
om det nya pensionssystemet utgick parterna från att en
gemensam utbetalning av personalpension och annan
allmän pension skulle anordnas. Vid anmälan av
propositionen 1958:157 förutsattes att det skulle ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela de administrativa föreskrifter
som erfordras för genomförande snarast möjligt av
anordningen med gemensam utbetalning. På grund av
tidsnöd startades planeringen av utbetalningsfrågorna
innan riksdagen fattat beslut i anledning av
överenskommelsen. En särskild utredning tillsattes därför
redan i maj 1958.
 I direktiven för utredningen framhölls bland skälen för
en gemensam utbetalning, att det s.k. bruttosystemet, som
ligger till grund för den nya statliga
personalpensioneringen, under alla förhållanden kräver en
rapportering av uppgifter mellan berörda myndigheter samt
att det var angeläget att undvika, att missförstånd uppkom
hos pensionärerna om pensioneringens sakliga innebörd.
Det förutsattes att gemensam utbetalning borde komma till
stånd även i fråga om pensionsförmåner enligt de äldre
bestämmelserna.
Vid genomförandet av lag om allmän försäkring 1960
skapades de allmänna försäkringskassorna. I samband
därmed fördes seriösa resonemang om att administrationen
av de statliga tjänstepensionerna skulle föras över till
försäkringskassorna. Så blev det inte. I det intensiva arbetet
med genomförandet av lag om allmän försäkring och
överförandet av den allmänna pensioneringen i sin helhet
till försäkringskassorna fr.o.m. januari 1963 orkade man
inte med att samtidigt föra över de statliga
tjänstepensionerna. Vid den tidpunkten fanns inte heller de
möjligheter till datorstöd som erbjuds idag. Dessutom var
ju de allmänna pensionerna beloppsmässigt mycket
blygsamma jämfört med de statliga. Principen med
bruttosamordning, d.v.s. att den statliga bruttopensionen
minskas med den allmänna pensionen, spelade också in vid
valet av administratörer. SPA blev under 1963 statens
personalpensionsverk (SPV).
1973 fick försäkringskassorna ett helt nytt datorstöd för
administration av de allmänna pensionerna i
Riksförsäkringsverkets ADB-central i Sundsvall. Dit
lokaliserades även SPV:s verksamhet. I den ADB-centralen
fanns det fram till våren 1990 två parallella system för
utbetalning av de allmänna pensionerna. Från maj 1990
sker SPV:s utbetalningar via DAFA i Stockholm.
I Stockholm finns även Kommunernas Pensionsanstalt
(KPA), som också betalar ut allmän pension som
samordnas med kommunal tjänstepension.
Allmän pension betalas således ut av tre skilda
administrationer: Försäkringskassorna genom ADB-
centralen i Sundsvall, SPV genom DAFA i Stockholm och
KPA genom egen datorkraft i Stockholm, som var för sig
skapar och underhåller egna ADB-rutiner.
Idag, 30 år efter det att ATP började betalas ut, finns
inte längre samma motiv för denna administration av
utbetalning. Under mars månad 1991 slöts ett nytt
pensionsavtal på den statliga sidan. Det nya avtalet innebär
att den statliga tjänstepensionen betalas ut med ett
nettobelopp utan någon samordning med den allmänna
pensionen. Dessutom är numera allmän pension
beloppsmässigt den dominerande delen av vad SPV betalar
ut i pensioner.
Vårt förslag är att utbetalning av allmän pension enbart
skall göras av de allmänna försäkringskassorna och att
kassorna samtidigt kan ta på sig att betala ut statliga
kompletterande tjänstepensioner för dem som får pension
både enligt det nya och det gamla pensionsavtalet. På
samma sätt bör utbetalning av de kommunala
kompletteringspensionerna kunna göras av kassorna.
Samtidigt bör övervägas om också den övriga
administrationen av de statliga tjänstepensionerna, d.v.s.
beviljande och beräkningsdelen, kan överföras till
försäkringskassorna. Den delen av administrationen för de
kommunala pensionerna kan knappast föras över till
kassorna genom lagstiftning.
En av de främsta fördelarna med en överföring av
administrationen till kassorna är serviceaspekten.
Pensionärerna får direkt ett beslut på sin sammanlagda
pension. Även i andra sammanhang blir servicen bättre
genom att den samlade ''bilden'' vid frågeställningar från
pensionärerna kan lämnas direkt. Idag kan
försäkringskassorna inte ens lämna upplysning om hur skatt
dras på pensionen för att man inte har tillgång till några
uppgifter från SPV:s register via terminal sedan deras
utbetalningar flyttades från ADB-centralen i Sundsvall till
DAFA i Stockholm. En samlad administration för
utbetalning bör dessutom medföra administrativa vinster.
Dessutom kan pensionärerna därigenom få sin pension
direkt till det bankkonto som de själva önskar och inte som
nu är fallet via ett av SPV nyöppnat konto i Nordbanken.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utredning om
överföring av administrationen av pensionsutbetalning hos
SPV och KPA till de allmänna försäkringskassorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utredning om
överföring av administrationen för övriga delen av den
statliga personalpensionen till de allmänna
försäkringskassorna.

Stockholm den 25 januari 1993

Monica Öhman (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Bruno Poromaa (s)

Åke Selberg (s)

Leif Marklund (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)