Av 10 kap. 2 § lagen om allmän försäkring framgår
följande:
Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i
kriminalvårdsanstalt eller är häktad eller eljest på statens
bekostnad intagen i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom
anstalten må av hans å månaden belöpande folkpension ej
utgå högre belopp än regeringen bestämmer.
Det i citatet angivna beloppet inkluderar
pensionstillskott, barntillägg och kommunalt
bostadstillägg.
Totalt i landet torde ca 3.000 dylika ärenden handläggas
inom försäkringskassorna. De är mycket
arbetstidskrävande och besvärliga att handlägga, bl.a.
genom att handläggningen ofta kräver omfattande
kontakter med de berörda pensionstagarna.
Folkpensionen skall vara nedsatt endast då
intagning/häktning föreligger för hel kalendermånad. Ett
besked om intagning medför att nedsättningen äger rum
fr.o.m. månaden efter intagningen. När pensionstagaren
friges skall pensionen räknas upp fr.o.m. samma månad
som frigivningen sker. Ofta erhålls beskedet om intagning
vid en sådan tidpunkt, att nedsättningen måste följas av ett
krav på för mycket utbetald folkpension.
Konsekvenserna av de här aktualiserade
bestämmelserna varierar mycket från fall till fall. En
ensamstående pensionstagare, som ej har tilläggspension
men i stället pensionstillskott och bostadstillägg, får en
nedsättning, som blir avsevärt mycket högre än vad
fallet blir för en ensamstående pensionstagare med
tilläggspension, som ej berättigar till pensionstillskott och
bostadstillägg. Om intagningen omfattar några månader
uppstår därtill svårigheter för den ovan först nämnde
pensionstagaren att kunna behålla sin bostad.
Mycket anmärkningsvärt är vidare bestämmelsen om
nedsättning av folkpensionen endast då intagning/häktning
föreligger för hel kalendermånad. En pensionstagare som
tas in på anstalt t.ex. under tiden 5 april--5 maj samma år
får ej vidkännas någon reducering, eftersom tiden ej
omfattar hel kalendermånad. Däremot görs avdrag för
pensionstagare, som varit intagen vid sjukvårdsinrättning
under samma tid. Rimligen bör inte den som gör sig skyldig
till kriminell handling gynnas i jämförelse med den som är
sjuk.
Det ovan redovisade vittnar om att de nuvarande
bestämmelserna bör ändras. Motsvarande avdragsregler,
som tillämpas för pensionstagare vid sjukhusvård, bör i
princip kunna gälla vid omhändertagande inom
kriminalvården. En avgift skall alltså erläggas genom
avdrag på pension och anpassas till vad en pensionär har att
erlägga vid sjukhusvård. Härigenom torde såväl
ekonomiska som personella besparingar uppstå, stora
skillnader i nedsättningen av pensionerna kunna undvikas
och likformighet skapas, när det gäller pensionstagarnas
betalning för sjukhusvård resp. kriminalvård.
Enligt vår mening är det angeläget att en översyn av de
nu gällande reglerna snarast kommer till stånd. Det finns all
anledning att verka för en enklare försäkring, som kan ge
både ekonomiska och personella besparingar och som
därtill skapar likformighet och rättvisa, när det gäller skilda
vårdformer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ändring av bestämmelserna
rörande bestämmelser för pensionsberäkning för personer
som är intagna för kriminalvård, m.m.
Stockholm den 24 januari 1993
Hans Nyhage (m)
Lars Björkman (m)