Regeringen föreslår i årets budgetproposition att
arbetsskadesjukpenningen slopas fr.o.m. 1 juli 1993 och
ersätts av sjukpenning.
Redan tidigare har ett flertal ingrepp gjorts i
arbetsskadeförsäkringen. Samordningstiden har förlängts
från 90 till 180 dagar. En karensdag har införts.
Arbetsskadebegreppet har förändrats, vilket får till följd att
ungefär hälften av de nu ersatta skadefallen kommer att
godkännas som arbetsskada.
Därtill har riksdagen genom sitt beslut om
övergångsregler för de nya beviskraven retroaktivt
övervältrat stora kostnader från arbetsskadeförsäkringen
till den trygghetsförsäkring som administreras av
arbetsmarknadens parter.
Allt detta är mycket djupa ingrepp i en försäkring som
är grundad på skadeståndsrättsliga principer och som skall
garantera den enskilde rätt till full kostnadstäckning för
skador som vållats genom arbetet. Genom dessa beslut har
arbetsskadeförsäkringen på kort tid omvandlats till en
försäkring som ger sämre ersättning till den enskilde om han
skadas i arbetet än om han på fritiden utsätts för skada av
annan.
Därmed har en situation inträtt där den enskilde har mer
att vinna på att föra en skadeståndsrättslig process mot sin
arbetsgivare. Konsekvenserna av detta kommer att bli
mycket stora för enskilda arbetsgivare vad gäller både
kostnader och renommé. Kostnaderna för rättsmaskineriet
kommer också att öka.
Vi socialdemokrater anser att kostnaderna för
arbetsskadorna skall angripas på ett helt annat sätt.
Kraftfulla insatser måste göras för att förebygga
uppkomsten av arbetsskador. Sådana åtgärder har vi
föreslagit i andra motioner.
Vi anser vidare att det är olämpligt att man nu fattar
beslut i en fråga som inom kort kommer att vara föremål för
en omfattande beredning av den nya sjuk- och
arbetsskadeförsäkringen. I detta sammanhang finns större
möjligheter till samordning av försäkringens
utbetalningsansvar och ansvaret för förebyggande och
rehabiliterande åtgärder.
En politik för sunda statsfinanser
För närvarande sker en dramatisk försämring av statens
finanser. Ett stort budgetunderskott undergräver
möjligheterna för tillväxt och sysselsättning samt utgör ett
hot mot välfärden. Det är nödvändigt att sanera finanserna.
Vi socialdemokrater är beredda att medverka till
utgiftsminskningar på sammanlagt 11,9 miljarder kronor för
budgetåret 1993/94, dvs. samma omfattning som regeringen
föreslagit. Vi föreslår att riksdagen skall ge regeringen i
uppdrag att utarbeta ett samlat, långsiktigt och hållbart
program för besparing och förstärkta statsfinanser. I detta
samlade program skall åtgärder för budgetåret 1993/94
fogas in på samhällsekonomiskt riktigt sätt.
Ett beslut om ett långsiktigt program för sunda
statsfinanser skall enligt vår mening fattas av riksdagen
under våren tillsammans med ett program för arbete,
utbildning och tillväxt som redovisats i våra motioner. Det
besparingsprogram regeringen föreslagit i proposition
1992/93:100 kan vi inte acceptera i nuvarande utformning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat,
långsiktigt och hållbart program för stärkta
statsfinanser,1
2. att riksdagen avslår propositionen i vad avser
försämringar i arbetsskadeförsäkringen.
Stockholm den 26 januari 1993
Doris Håvik (s)
Birgitta Dahl (s)
Börje Nilsson (s)
Lena Öhrsvik (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Maud Björnemalm (s)