Kostnaderna för långtidssjukskrivningar, arbetsskador
och förtidspensioneringar har ökat dramatiskt under senare
år. För 1990 var kostnaden för dessa kategorier 72 miljarder
kronor. Detta innebär en ökning med 35 miljarder kronor,
dvs. en fördubbling under en femårsperiod. Den årliga
ökningen har varit högre än den årliga kostnaden för
tandvårdsförsäkringen.
Ett flertal statliga utredningar har gjorts för att fastställa
problemets storlek och för att ge förslag till åtgärder mot
den ogynnsammma utvecklingen.
Ett av resultaten blev att resurser frigjordes för att
försäkringskassorna skulle få köpa yrkesinriktad
rehabilitering. Sedan den 1 juli 1990 har landets
försäkringskassor disponerat 1,2 miljarder kronor för att
köpa rehabiliteringstjänster.
I rehabiliteringsberedningens betänkande framhölls att
socialförsäkring med rehabilitering i förgrunden är ett
alltför viktigt FoU-område för att lämnas åt en slumpartad
utveckling. Tyvärr har ingen nationell systematisk
utvärdering genomförts som kan visa på effekterna av de
rehabiliteringssatsningar som gjorts.
Ett flertal mindre studier har genomförts.
Försäkringskassan i Stockholm har t.ex. presenterat en
studie tillsammans med bl.a. Karolinska Institutet. Med
forskningsmedel från Arbetsmiljöfonden och
Arbetsmarknadsförsäkringar har man studerat patienter
med nackbesvär och visat att ett holistiskt synsätt på
utredning och behandling ger mycket goda
rehabiliteringsresultat.
Varje satsad rehabiliteringskrona ger tre kronor tillbaka.
Det finns alltså en stor potentiell vinst att göra genom
tidiga insatser på patienter med smärttillstånd i
rörelseorganen.
Försäkringskassan i Stockholm har fortsatt sina
forskningsansträngningar och etablerat samarbete med
forskare på Karolinska Institutet, Högskolan i Östersund
och Socialhögskolan vid Stockholms Universitet. Dessutom
har kontakter tagits med Glesbygdsmyndigheten samt
Försäkringskassan i Östersund.
Följande frågeställningar har satts upp: Skillnader i
sjukskrivningsmönster i storstad och glesbygd
Rehabiliteringspotentialen på belastningsskador, skillnader
storstad--glesbygd Framtagande av nya modeller för
rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar
samt patienter med astma/allergi Kartläggning av
arbetslöshetssituationen på respektive ort. Vilka problem
har de arbetslösa? Kan man vidta åtgärder för att minska
långtidseffekterna?
Den ekonomiska vinsten kommer att redovisas.
Resultaten kommer att kunna generaliseras och användas
på ett flertal diagnoser och framför allt användas för
utvärdering av rehabiliteringsresultat på landets samtliga
försäkringskassor.
Medel till den angivna forskningsinsatsen bör t.ex.
kunna frigöras från socialförsäkringens
rehabiliteringsanslag.
I dagsläget finns inga möjligheter för huvudaktören på
området -- Försäkringskassan -- att använda befintliga
resurser för forskning inom rehabiliteringsområdet.
Socialförsäkringen omfattar så stor andel av vår
nationalprodukt att det bör vara en självklarhet att
forskning inom området tillförs resurser för en effektiv
uppbyggnad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen snarast bör
framlägga förslag till forskningsinsatser inom
socialförsäkringsområdet.
Stockholm den 26 januari 1993
Hans Gustafsson (s)
Doris Håvik (s)