Enligt lagen om allmän försäkring beräknas nivån för föräldrapenning utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten. Förälderns nivå för föräldrapenning består tills barnet fyller två år, om föräldern avstår från arbete för vård av barn. Om kvinnan då är gravid på nytt består föräldrapenningens nivå ytterligare upp till sex månader, under förutsättning att barnet beräknas födas inom dessa sex månader eller barnet föds inom nämnd period. Om födelsen beräknas till en senare tid innebär det att man bara får föräldrapenning enligt garantinivån för detta barn.
Enligt en dom i Försäkringsöverdomstolen den 26 juni 1992 (mål 784/91) fastslås att de aktuella perioderna ska beräknas utifrån det datum då det första barnet föddes. I det aktuella fallet föddes det första barnet den 18 augusti 1987. Familjens andra barn föddes den 18 februari 1990, alltså två år, sex månader och en dag senare. Modern fick därför bara föräldrapenning enligt garantibelopp för det andra barnet. Om barnet fötts före midnatt hade hon fått behålla full föräldrapenning.
Garantipenningnivån är idag 60 kronor per dag, medan föräldrapenning på sjukpenningnivå kan vara över 600 kronor per dag. Dagens system för beräkning av föräldrapenning innebär att hela familjens ekonomi kan avgöras av om barnet föds före eller efter midnatt aktuellt gränsdatum.
Lagstiftningen bör inte på detta sätt föra in starka ekonomiska argument, i en situation som är så privat och känslomässig för familjen. Det kan inte vara tanken att lagstiftningen ska innebära att medicinska överväganden om eventuellt behov av kejsarsnitt eller påskyndande av födseln på annat sätt blandas med familjens ekonomiska behov, vilket blir fallet om barnet behöver födas före en viss minut för att man ska få full föräldrapenning. Många upplever också en obehaglig stress inför försöken att skaffa fler barn. Möjligheterna att få barn vid en planerad tidpunkt varierar också stort mellan olika personer. Problemet är speciellt stort så länge denna stora skillnad mellan full föräldrapenning och garantinivån består.
Regeringen bör få i uppdrag att, inom ramen för nuvarande kostnader, återkomma med förslag till en förändring av nuvarande lagstiftning, så att detta problem minskas. Det skulle till exempel kunna ske genom att föräldrapenningens nivå avtrappas stegvis under en längre period.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av lagen om allmän försäkring för en minskad tröskeleffekt vad gäller föräldrapenningens nivå.
Stockholm den 25 januari 1993 Stefan Attefall (kds)