Under överblickbar tid kommer en av makarna -- hittills i det helt dominerande antalet fall kvinnan -- att ha kortare arbetstid under den tid då barnen är små. Det ter sig då naturligt att konsekvenserna för detta i pensionssammanhang bärs gemensamt. Pensionsarbetsgruppen som har till uppgift att se över hela pensionssystemet bör också ge ett förslag till lösning angående delning av pensionsrättigheter. Även om frågan kan vara komplicerad anser vi att den måste lösas.
Ett system med delning av pensionsrätt bör därför byggas upp. Makarna bör i förväg kunna komma överens om att en delning skall gälla för dem. Detta val kan träffas i samband med äktenskapets ingående men också under tiden därefter. Delning bör dock göras enbart för tid efter det att ett sådant avtal ingåtts. Om ett avtal om delning av pensionsrätt ingåtts och registrerats hos t.ex. försäkringskassa bör delningen ske för tiden efter avtalets ingående, fortlöpande år för år. Delningen innebär att den pensionsrätt som den ena maken intjänat läggs samman med den andra makens förvärvade pensionsrätt och att vardera maken sedan tillgodogörs hälften av summan som pensionsrätt för det året. I den mån någon av makarna gottskrivits pensionsrätt för vård av barn görs delningen först efter det att sådant tillgodoräknande ägt rum. En genomförd delning för ett år är oåterkallelig och kan alltså inte gå tillbaka med hänsyn till senare inträffade omständigheter. Detta system är särskilt angeläget vid skilsmässor. Denna fråga bör närmare prövas tillsammans med andra möjliga lösningar på detta problem.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delning av pensionsrättigheter.
Stockholm den 25 januari 1993 Charlotte Branting (fp) Ulla Orring (fp)