''Ni finns inte.'' Det var svaret som gavs till en svensk missionär som under sin hemmavistelse med ett ännu giltigt svenskt pass ansökte om ett nytt sådant hos en svensk polismyndighet. Den möjlighet som alltid tidigare fungerat att under en vistelse i Sverige förnya sitt pass hade nu upphört. Bakgrunden är att missionärerna inte längre får vara skrivna i Sverige under sin utlandstjänst. De försvinner därmed ur folkbokföringen och kan under vistelsen i hemlandet inte få en så enkel tjänst som ett nytt pass. Missionären i fråga råkade arbeta i ett land där det finns en svensk ambassad och kunde alltså lösa frågan den vägen. Det är dock inte alla missionärer som har det så förspänt.
Bakom det enkla exemplet finns en mycket allvarligare fråga. Riskerar missionärerna också i andra sammanhang att försvinna ur det svenska trygghetssystemet? Redan tidigare finns exempel på mycket snäva tolkningar av lokala försäkringskassor gentemot hemvändande missionärer. Ofta har man då kunnat få rättelse genom att hänvisa till att det inte gäller en utvandrad person utan någon som fortsatt varit skriven i Sverige. Nu använder även myndigheterna begreppet ''utvandrad'' för svenska missionärer.
Vad det handlar om är inte att bevara de sociala rättigheterna under utlandsvistelsen. De ersätts av en missionärsförsäkring som den sändande organisationen tecknar och betalar. Men det handlar om rätten för dem som under två till fyra år gör en angelägen insats, utsända av en svensk missionsorganisation, att behålla sina band med Sverige och att vid återvändandet till Sverige få gå in i det svenska trygghetssystemet på nytt.
I samband med att en tidigare förändring trädde i kraft försäkrades att det i sak inte skulle innebära någon förändring vad gällde missionärernas situation. Redan finns dock fler varningssignaler än det inledande exemplet som pekar på att konsekvenserna på sikt kan bli allvarliga. Det gäller också mer långsiktiga frågor, t.ex. pensionsvillkor och om missionärer likställs med utvandrare osv.
Vid högtidliga tillfällen understryks ofta värdet av missionärernas insatser. Det är viktigt att vi inte låter dem försvinna ut ur det svenska samhällets gemenskap, som de ofta på ett mycket konkret sätt representerar på andra håll i världen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att ge hemvändande missionärer rätt att få tillhöra det svenska trygghetssystemet på nytt.
Stockholm den 25 januari 1993 Erling Bager (fp) Bengt Rosén (fp)