En överföring av medel från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen, för förebyggande åtgärder vid
kronisk sjukdom som t ex vid diabetes, bör göras. Samtidigt
bör sådana förebyggande åtgärder bli ersättningsbara inom
sjukförsäkringens ram.
Humant och lönsamt
Samhällets satsning på förebyggande vård är viktig. Att
undvika sjukdom är humant sett ur den enskildes synpunkt
och det sänker sjukvårdskostnaderna för samhället. Det
förebyggande sjukvårdsarbetet är särskilt viktigt vid
kroniska sjukdomar. Människor med kroniska sjukdomar
måste anlita vård ofta. Kan varje form av försämring i
sjukdomstillståndet eller vårdinsats förebyggas är det till
stor fördel. Effekten av ett förebyggande arbete bör i dessa
fall bli särskilt påtaglig.
Flera vetenskapliga exempel visar på intressanta
samhällsekonomiska vinster med en effektiv förebyggande
vård vid kroniska sjukdomar.
I Kisa och Umeå har man visat hur man med en god
förebyggande medicinsk fotvård för diabetiker kan sänka
antalet kirurgiska ingrepp. Under en femårsperiod har
kostsamma och för patienten besvärande ingrepp i de
aktuella fallen kunnat minskas med 80 procent. Varje
kirurgiskt ingrepp som har kunnat undvikas uppskattas i
dag till en besparing av ca 200 000
kr.
Ett annat exempel är de vinster som åstadkommits vid
screening av näthinneskador hos diabetiker. Statens
beredning för utvärdering av medicinsk metodik visar i en
studie från 1992 att kvoten mellan samhällsekonomisk nytta
och kostnader för screening av insulinbehandlade
diabetiker s k
typ 1 är 16,2. Den totala sammhällsekonomiska vinsten
är alltså 16,2 gånger den gjorda investeringen för screening
och behandling. Vinsten hos insulinbehandlade diabetiker
sk typ 2 var lägre men innebar ändå en vinst på 5,8 gånger
den gjorda investeringen.
Ett av skälen till att förebyggande insatser inte kommer
till stånd i tillräcklig omfattning är att kostnaderna måste tas
innan det akuta sjukdomstillståndet dyker upp. Det
förebyggande blir inte tvingande på samma sätt som den
reparabla åtgärden. Inte minst i en situation med
resursknapphet leder det till en ond cirkel där förebyggande
insatser lätt tenderar att förskjutas mot de betydligt dyrare
tvingande reparabla åtgärderna. Ett annat problem som
motverkar satsningen på förebyggande vård är att
kostnaderna för de olika insatserna faller på skilda
huvudmän.
I diabetikerexemplen ovan faller kostnaderna för de
förebyggande insatserna på sjukvårdshuvudmännen.
Vinsterna i form av minskad förtidspensionering, minskad
social hemhjälp och längre tid i produktivt arbete
tillkommer andra huvudmän, företrädesvis
socialförsäkringssystemet. En förutsättning för att
åstadkomma en effektivare förebyggande vård är därför att
medel från sjukförsäkringssystemet kan överföras till
sjukvårdshuvudmännen. En sådan överföring kan göras i
vid mening i det förebyggande sjukvårdsarbetet men också
i många fall vad gäller förebyggande insatser, inte minst för
kroniska sjukdomar.
Förslag
Mot bakgrund av det vi anfört om diabetikernas
situation i exemplen ovan föreslår vi att den förebyggande
vården för diabetiker effektiviseras genom att en sådan
överföring sker. Det kan ske inom ramen för
överenskommelsen om ersättningar från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen som framförhandlas varje år.
Ett riktat bidrag till den förebyggande vården för diabetiker
i ovan angivna och andra åtgärder bör i detta sammanhang
framförhandlas.
Det förebyggande arbetet bör också premieras hos
patienten. Medicinska åtgärder i allmänhet omfattas av
sjukförsäkringen. Det innebär att ersättning vid läkarbesök
och annat utgår från försäkringskassa. Det gäller dock inte
vid fotvård. Alla fotvårdspatienter får bära sina egna
kostnader.
Eftersom god fotvård är viktig, nödvändig och ofta
förekommande hos diabetespatienter kan det bli stora extra
kostnader för denna grupp. Det rimmar illa med den syn på
diabetikernas situation beträffande insulinbehandlingen
som finns. Det stimulerar inte heller den enskilde till att
prioritera förebyggande insatser som förutom att de
behåller livskvaliteten för den enskilde också är lönsamma
för samhället. Vi föreslår därför att regeringen prövar
förutsättningarna för och konsekvenserna av att
förebyggande fotvårdsbehandling för diabetiker omfattas
av sjukförsäkringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förebyggande vård vid kroniska
sjukdomar som t.ex. diabetes,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för att
förebyggande fotvårdsbehandling för diabetiker skall
omfattas av sjukförsäkringen.
Stockholm den 25 januari 1993
Agne Hansson (c)
Marianne Jönsson (c)