Min utgångspunkt är att den förändring av ansvaret
mellan arbetsgivare och försäkringskassan som genomförts
vad gäller ansvar för de första 14 dagarna i en sjukperiod
kommer att ha flera positiva effekter. Den viktigaste är att
minska korta och återkommande sjukdomsperioder
eftersom arbetsgivarna kommer att ta mer ansvar för både
den fysiska, sociala och psykologiska arbetsmiljön.
Arbetsgivarens motivation till detta är betydligt större i ett
system med sjuklön än under tidigare förhållanden.
Men viktig är också den effektivisering av
administration, rapportering, blankettifyllande och annat
pappersarbete reformen bör ge utrymme för, t.ex. hos
försäkringskassan och småföretagare. Därför anser jag att
arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet gentemot
försäkringskassan m.fl. måste begränsas till att enbart avse
det nödvändigaste. Därför bör arbetsgivarna bara vara
skyldiga att rapportera de som efter 14 dagar
fortfarande är sjuka.
Jag kan inte se att ett system som innebär att
arbetsgivare ska rapportera alla sjukfall tjänar något syfte
eller att de angivna motiven bär. Motiven till
uppgiftslämnandet uppges vara bl.a. att tillgodose behovet
av sjukfallsstatistik och fylla allmänna försäkringens behov
av sjukhistorik för enskilda personer som ett värde för
framtida eventuell rehabilitering.
Ett annat motiv, dock ej tydligt angivet, utgör det
planerade FAS 90-registret. Det kan inte genomföras utan
att uppgifter om alla sjukdomsperioder för alla svenskar
rapporteras.
Rehabiliteringspenningen innebär att arbetsgivaren
skall utreda och bedöma behovet av
rehabiliteringsåtgärder. Detta skall göras om arbetstagaren
på grund av sjukdom varit borta mer än fyra veckor i följd,
vid upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom eller
när den anställde begär det. I dessa fall ska uppgifter lämnas
till försäkringskassan, och jag anser att det
uppgiftslämnandet väl fyller de behov av underlag som
försäkringskassan kan ha.
Det finns ett behov av att bedöma om
sjukförsäkringsavgiften som arbetsgivarna betalar är riktig i
förhållande till sjuktalet. Jag tycker inte att detta motiverar
arbetsgivarnas uppgiftslämnande. Det räcker om
arbetsgivarna årligen i sin redovisning anger hur mycket de
betalat i sjuklön relaterat till hela lönesumman.
För att tillgodose behovet av statistik kan stickprov
mycket väl göras för att få kunskap om sjuktalets
utveckling. Även statistik om sjukfallen bland olika grupper
inom exempelvis vissa branscher eller för att följa upp och
kartlägga kvinnors ohälsa kan föras på liknande sätt. Det är
också möjligt att genomföra undersökningar av AKU-
modell (arbetskraftsundersökningar) för att tillgodose
behovet av information.
Ett system med fullständig rapportering av de korta
sjukfallen kommer aldrig att ge en helt rättvis bild av
verkligheten beträffande sjuktalet. Förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare bygger på officiella och icke
officiella överenskommelser. Det förekommer också att
arbetstagaren ''arbetar hemma'' eller tar ut
''kompensationsledighet'', därför blir statistiken
missvisande.
Det kan finnas ett behov av att kontrollera att tillfällig
föräldrapenning inte utbetalas under sjuklöneperioden.
Detta problem kan lösas genom att ett arbetsgivarinträde
införs för tillfällig föräldrapenning. Arbetsgivarinträde
innebär att arbetsgivaren administrerar utbetalningen för
den anställdes frånvaro. Arbetsgivaren betalar sedan ut lön
till den anställde och ersätts därefter av försäkringskassan.
Andra motiv till att slopa kravet om att sjukfall som
avslutas under sjuklöneperioden skall rapporteras vidare
utgörs av:
Kravet på att alla sjukfall, även korta sådana, skall
rapporteras bygger på att alla svenskar förr eller senare
kommer att vara föremål för rehabilitering av
försäkringskassan. Det är en felsyn, så är det inte nu och det
finns inga tecken på att det kommer att bli så i framtiden.
Företagen i Sverige anger ofta att uppgiftslämnande till
statliga myndigheter eller motsvarande är en betungande
och föga meningsfull del av verksamheten.
Sjuklönereformen borde utgöra en möjlighet att minska
uppgiftslämnandet. Denna möjlighet tas dock inte till vara,
vilket är olyckligt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slopa arbetsgivarnas
uppgiftsskyldighet gentemot Riksförsäkringsverket vad
gäller de sjukfall som avslutats inom sjuklöneperioden.
Stockholm den 21 januari 1993
Margitta Edgren (fp)