Det är nödvändigt att skapa nya förutsättningar för den
grundläggande pensioneringen. Nuvarande system är
samhällsekonomiskt oförsvarbart. Det finns sunda tankar i
det förslag som har presenterats, som t ex rakare samband
mellan inbetalda avgifter och utfallande pension. Samtidigt
finns inslag som totalt förändrar de grundläggande
kriterierna i svenskt pensionssystem, t ex förslaget om
livslångt intjänande. ''Rören blir rakare'', dvs sambandet
mellan inbetalning och utfall ökar, samtidigt förändras
pensionssituationen radikalt för vissa grupper som
långtidsutbildade samt för dem som tar ett större
familjeansvar, oftast kvinnor.
Ett civiliserat samhälle måste lämna så mycket
tidsutrymme till den enskilda familjen att det finns
möjlighet att utöva ett ansvarsfullt föräldraskap. Därför är
förslagen om delad ATP och pensionsrättigheter för vård av
barn under 7 år riktiga. Delad ATP har också den fördelen
att det kommer att ligga i männens intresse att kvinnor, i
varje fall hustrun, har en rättvisande lön. Det kan bidra till
att utjämna de löneorättvisor som påtalats.
Långtidsutbildade är en grupp för vilka förslaget skulle
kunna få mycket negativa effekter såvida inte
utbildningspremierna (den ekonomiska ersättningen för
personliga investeringar i utbildning eller vidareutbildning)
höjs radikalt. Ett lands välstånd tycks kunna relateras i
ganska stor utsträckning till utbildningspremiernas höjd.
För att ta ett exempel: Japan ökade sin arbetsproduktivitet
4 gånger 1960--1980. Löneprofilen var där 3 gånger brantare
än i USA. Teorierna om hur människans strävan på ett
rationellt sätt riktar in sig efter möjligheten till bättre
ekonomiska förhållanden har under 1992 även belönats
med nobelpriset. Sverige har dock f.n. extremt låga
utbildningspremier.
Denna lilla skillnad i livsinkomst mellan den som gör
stora utbildningsinvesteringar och den som avstår från detta
har lett till att intresset för studier i vissa grupper avtagit. Vi
är i starkt behov av högre kompetens hos arbetskraften. Det
blir ''hjärnkraften'' som blir den avgörande
produktionsfaktorn i den framtida konkurrensen. Om
pensionsförslaget skulle genomföras utan att man släppte
avgifter ovanför det s.k. taket fria så skulle incitamenten för
vidare utbildning ytterligare försvagas. Det är således helt
nödvändigt att förslaget om livsinkomst, om det skall
genomföras, kombineras med att avgifter för vilka inga
prestationer sker avskaffas. Detta ligger helt i linje med den
grundläggande principen om raka rör mellan intjänande
och utfall. Det ena bör inte genomföras om inte det andra
genomförs.
Om forskare i Sverige får markant sämre
pensionsförhållanden än i andra länder finns det risk att
deras produktion, deras resultat, aldrig kommer att tillfalla
det svenska folkhushållet och det svenska välståndet.
Sammanfattningsvis: Pensionssystemet måste vara så
utformat att pensionssystem som bygger på livsinkomst
möjliggör pensionssparande på hela inkomsten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pensionssystemets utformning.
Stockholm den 18 januari 1993
Charlotte Cederschiöld (m)