med anledning av prop. 1992/93:30 Ändring av begreppet arbetsskada

I den uppgörelse som träffats mellan regeringen och
Socialdemokraterna om åtgärder för att stabilisera den
svenska ekonomin är man överens om att snarast tillsätta
en beredning i syfte att genomföra en ny försäkringsmodell
innebärande att sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna flyttas
ut ur statsbudgeten.

Meningen är att arbetsmarknadens parter skall överta
ansvaret för nämnda försäkringar. Vi anser att de nya
huvudmännen också bör få diskutera försäkringarna i sin
helhet utan att riksdagen går in nu och gör förändringar i
den ena, nämligen arbetsskadeförsäkringen.

Mot denna bakgrund bör riksdagen helt avvisa
rubricerade proposition.

I den händelse riksdagen trots detta tar ställning för
regeringens förslag vill vi peka på att den föreslagna
ändringen ''orsakssamband mellan skadlig inverkan i
arbetet och den försäkrades skada skärps så att samband
skall anses föreligga bara om övervägande skäl talar för det''
kommer att slå mycket orättvist mot framförallt kvinnor.

Tusentals kvinnor drabbas av förslitningsskador.
Arbetslivet är ofta organiserat av och för män. Den kraftiga
utbyggnaden av bl.a. vård och omsorg har gjort att många
kvinnor arbetar inom denna sektor och arbetssituationen är
inte alltid den allra bästa; många tunga lyft, arbete i
vårdtagares egna hem som ej är anpassade ur
arbetsmiljösynpunkt o.s.v gör att kvinnor ofta och
dessutom tidigt drabbas av skador.

Mycket har gjorts de senaste åren för att ändra
arbetsorganisation, arbetsinnehåll, inflytande över den
egna arbetssituationen o.s.v., inte minst genom
arbetslivsfondernas satsningar för att bl.a. komma till rätta
med förslitningsskadorna.

Försäkringskassornas satsningar på rehabilitering har
också haft stor betydelse, en satsning som bör tillföras
ytterligare resurser.

Mot bakgrund av att det idag finns en ganska god
medvetenhet om kostnader, både för arbetsgivare och
samhälle, men även personliga kostnader och lidande, bör
man istället för att ändra arbetsskadebegreppet satsa än mer
på att förebygga och medvetandegöra alla parter om
betydelsen av en frisk arbetskraft.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:30 om ändring
av begreppet arbetsskada,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvisa vid bedömning av
arbetsskada.

Stockholm den 17 november 1992

Monica Öhman (s)

Britta Sundin (s)

Inger Hestvik (s)

Lisbeth Igelström-Staaf (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Lena Boström (s)

Britt Bohlin (s)

Elvy Söderström (s)

Berit Andnor (s)