I prop. 1992/93:170 sägs under avsnittet träteknisk forskning och träfiberforskning bl.a.: ''Skogsnäringen har stor betydelse för landets ekonomi. Det är angeläget att långsiktigt trygga dess framtid i Sverige. En grundläggande förutsättning för detta är konkurrenskraft på exportmarknaden.''(sid. 361).
Skogsindustrins behov av kunskapsförsörjning har utretts (Kunskap för konkurrenskraft--skogsindustrins kunskapsförsörjning, Näringsdepartementet, Ds 1991:62). Utredningen föreslår att forskning byggs upp inom det trätekniska området och inom området processanalys.
Utredaren konstaterar också att träindustrins behov av akademiskt utbildad personal är mycket stort och att södra Sverige saknar högre träteknisk utbildning.
Därför är det tillfredsställande att i propositionen läsa regeringens förslag om att ett samlat program för träteknisk forskning och träfiberforskning bör inrättas.
Träindustrin har ett stort inslag av relativt små företag. Produktionen är till största delen inriktad på tillverkning av traditionellt sågade trävaror. Produktförnyelsen i branschen är låg liksom kunskapen om marknadens krav och behov. Detta hämmar branschens utveckling.
En väsentlig aspekt i detta sammanhang är att skogsindustrins speciella behov av kompetensförsörjning är förhållandevis svagt tillgodosett inom högre teknisk utbildning och forskning. Det finns därför starka skäl som talar för ökad satsning på forskning och utbildning med inriktning mot produktutveckling och produktionsteknik för skogsindustrin. Det är de marknadsnära problemställningarna som behöver prövas och värderas.
Byggforskning kan vara ett bra exempel på kopplingen mellan teknikkunnande och produktförnyelse inom träbranschen.
I Nordamerika byggs mer än 90 procent av alla tre- och fyravåningshus med en bärande stomme i trä. I trälandet Sverige byggs sådana hus nästan uteslutande i betong. Ett byggprojekt i samverkan mellan Södra skogsägarna och Lunds Tekniska Högskola/LTH visar att det även i Sverige går att bygga bostadshus i fyra och fem våningar med bärande stomme i trä. Med detta vill man visa att trä inte bara är estetiskt tilltalande utan också uppfyller kraven på komfort, säkerhet och ekonomi.
Byggforskningen står inför en omstrukturering och effektivisering. Det kan då vara angeläget att peka på byggforskningens tvärvetenskapliga karaktär. Lika viktigt är konstaterandet att ta vara på den kompetens som redan finns inom befintliga högskolor och universitet.
Vid Lunds Tekniska Högskola/Lunds universitet/Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp finns en mycket bred kompetens som med relativt små förstärkningar kan omfatta hela kedjan från skog till marknad, med skogliga, biologiska och tekniska områden väl representerade.
Vid LTH har nyligen ett Centrum för skogsindustriell forskning inrättats. Detta centrum fungerar som ett tvärvetenskapligt nätverk för forskare med anknytning till såväl pappers- och massa- som träindustri.
Inom sektionen för maskinteknik och teknisk fysik finns goda förutsättningar att etablera FoU med inriktning på produktionsfrågor inom skogsindustrin med anknytning till existerande institutioner som reglerteknik, matematisk statistik, transportteknik, mekanisk teknologi, m.fl.
En forskargrupp inom träfysik och träbyggande har byggts upp vid LTH:s sektion för Väg- och Vattenbyggnad sedan mitten av 80-talet. Gruppen deltar bl.a. i ett nationellt forskningsprogram inom området träfysik/trätorkning finansierat av sågverksindustrin, NUTEK och SJFR.
Vid enheten för sydsvensk skogsforskning i Alnarp bedrivs forskning vad gäller sydsvenska skogskötselproblem, forskningsinformation till praktiskt skogsbruk och i viss mån även undervisning.
Lunds Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har alltså ett mångfasetterat tekniskt och skogsindustriell kunnande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av träteknisk forskning och utbildning.
Stockholm den 15 mars 1993 Inga Berggren (m) Per Stenmarck (m)