med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
I regeringens proposition 1992/93:170, Forskning för
kunskap och framsteg, avsnitt 12 behandlas näringslivets
villkor i kunskapssamhället. Samverkan mellan näringsliv
och högskolesystemet berörs särskilt i avsnitt 12.2. Där
betonas nädvändigheten av fördjupade kontakter mellan
högskolornas forskning och företagen, vilket ses som en
förutsättning för ''industrins förnyelseförmåga och
överlevnadskraft''.
Av framställningen framgår dock att
kontaktverksamheten skulle kunna begränsas till att gälla
enbart universitet och tekniska högskolor. Detta är
olyckligt. Eftersom många av de nya högskolorna sedan
länge arbetat i nära samverkan med industriforskning och
näringslivsutveckling vore det felaktigt att i detta
sammanhang exkludera dessa enheter. Dessutom finns där
långvariga erfarenheter av olika former av
kontaktsekretariat, den verksamhet som regeringen
förespråkar i propositionen.
Som exempel kan här nämnas att Mitthögskolan, som
föreslås ersätta högskolorna i Sundsvall/Härnösand och
Östersund fr.o.m. den 1 juli 1993, har ett väl fungerande
kontaktsekretariat inrättat redan läsåret 1982/83.
Verksamheten, som i hög grad omfattar vad som
förespråkas i den nu föreliggande propositionen, har varit
framgångsrik. Den har också varit föremål för särskild
uppföljning och utvärdering bl.a. i FRN:s regi.
Från Mitthögskolan kan man också ta en rad exempel på
forskningssamverkan mellan näringsliv och högskola som
pågått länge. I vissa fall, exempelvis inom kemi och
elektronik, har forskningssamverkan med näringslivet
pågått sedan slutet av 1970-talet. Idag finner man
näringslivsanknutna FoU-projekt vid Mitthögskolan inom
ett flertal områden av så varierande art som
systemvetenskap och ADB, företagsekonomi särskilt
industriell marknadsföring, media och kommunikation,
turism, arkivkunskap, process- och miljöteknik,
systemteknik, elektronik, materialteknik, kemi och drift-
och underhållsteknik.
Eftersom både kontaktsekretariat och
forskningssamverkan redan idag finns etablerade vid de nya
högskolorna är det av största vikt att detta inte glöms bort i
det pågående forskningspolitiska arbetet. Dessa enheter
måste behandlas som likvärdiga med övriga
högskoleenheter i sammanhanget. Det skulle till och med
finnas anledning att överväga om riksdagen i detta
sammanhang särskilt skulle kunna utnyttja denna
kompetens och erfarenhet rörande samhälls- och
näringslivsutveckling genom särskilda insatser.
En begränsning av de basala insatserna för näringslivet
till universitet och tekniska högskolor skulle innebära att
viktiga erfarenheter av de nya högskolornas ofta
omfattande näringslivsorienterade vetenskapliga
verksamhet ej kommer till allmän nytta. Därtill skulle ett
sådant synsätt kunna skapa en olycklig nationell obalans.
Mot denna bakgrund är det angeläget att riksdagen
uttryckligen uttalar ett stöd för den näringslivsinriktade
verksamhet som byggts upp vid de nya högskolorna. I
sammanhanget sker detta enklast genom att ej göra någon
formell åtskillnad mellan olika typer av högskolor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den näringslivsinriktade
verksamhet som byggts upp vid de nya högskolorna.
Stockholm den 11 mars 1993
Bo Forslund (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
Hans Stenberg (s)
Elvy Söderström (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Berit Andnor (s)