Nedfallet av cesium efter Tjernobylkatastrofen ger
fortfarande tydliga spår i naturen. Sambandet mellan
djurens matvanor och väderförhållandena visar sig vara
mycket tydliga. Isotoperna finns i huvudsak i markens
levande material och försvinner inte bort med nederbörd
eller snösmältning. Det som gör att halterna minskar är
halveringstiden och för cesium gäller 30 år. Under en
trettioårsperiod har aktiviteten i marken försvunnit och
cesiumisotopen fallit sönder i icke radioaktiva grundämnen.
Prover visar att det idag finns cesium i födan som djuren
äter. Älgar och rådjur har till och från höga värden av
cesium 137. Om aktiviteten av cesium i köttet överstiger
gränsvärdet på 1 500 bq/kg måste köttet kasseras. Idag utför
många kommuner provtagning för att säkerställa vilt kött
som godtagbar föda.
Det är mycket angeläget att prover tas även för att kunna
kartlägga var cesiumhalter finns. Dessa prover måste tas
regelbundet i tid och för att få en geografiskt heltäckande
bild av Sverige.
Nu vet vi att olika berörda kommuner anser att detta inte
är en kommunal angelägenhet utan att detta är ett allmänt,
nationellt intresse.
Kommunerna måste kunna utföra provtagningarna och
detta gratis gentemot jägarna. Kommunernas
analyskostnader måste betalas av kärnkraftsindustrin. Det
måste vara en viktig angelägenhet för kärnkraftsindustrin
att kontrollera var det finns cesiumnedfall.
Kärnkraftsindustrin måste kunna bekosta en mer
systematisk provtagningsrutin runt om i landet för att få
fram fakta dels för annan verksamhet och dels för att ha
underlag för mer djupgående forskning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kärnkraftsindustrin bör
bekosta cesiumprovtagning.