I enlighet med Vänsterpartiets krav om att samhället ska
bli bärkraftigt, dvs. ekologiskt anpassat, menar vi att
energisektorn måste ställas om. Istället för kärnkraft vilkas
säkerhetsproblem inte är lösta och fossila bränslen vilkas
användning hotar vår natur och vårt klimat måste
effektivare energianvändning premieras och förnyelsebara
energikällor brukas.
I denna motion tar vi upp energieffektivisering,
energisparande och förnyelsebara energikällor. I en annan
energimotion tar vi upp kärnkraftsavvecklingen. Om
energipolitiken i stort hänvisar vi till partimotion om energi
från januari 1992:K410.
Forskningsfrågor tar vi i huvudsak upp i samband med
forskningspropositionen.
Avsnitt A
Energisparande och effektivisering
Energisparande och ökad energieffektivitet kan på tio år
minska det svenska behovet av energi med minst 80 TWh.
Detta är den post i landets energibalans som är viktigast att
utveckla och den som kan utvecklas mest. Jämte vindkrafts-
och biobränsleutveckling är detta det som vi måste satsa
mest på.
Fig 1. (Energiläget 1992 NUTEK)
Fig 1 visar att svensk energikonsumtion inte minskar.
Det måste betraktas som ett misslyckande för svensk
energipolitik. Om man dessutom räknar på det sätt som är
internationellt mest accepterat blir det en kraftig ökning
eftersom kärnkraftens energiinnehåll värderas högre.
Energiaktörer har teoretiskt och praktiskt visat hur man
med modern energiteknik kan göra stora spar- och
effektivitetsvinster. Det som krävs är en genomtänkt och
målmedveten satsning på detta område. Regeringen bör ta
detta ansvar och upprätta en nationell
energieffektivitetsplan.
Energisparande måste särskiljas från
energieffektivisering. Energisparande betyder att man
agerar och planerar på ett sådant sätt att behovet av energi
sjunker.
Energisparande åtgärder är t.ex. att man sänker
inomhustemperaturen en aning, att man inte låter el-
värmen stå på i fritidshuset, att man samåker med grannen
eller tar bussen istället för sin bil, att man kör sin bil lite
långsammare än vanligt, att stadsplaneraren lägger bostads-
och arbetsplatsområden i goda kollektivtrafiklägen. Dvs att
man förändrar sitt behov av energi.
Energieffektivisering är att byta ut gamla fönster mot
högisolerande, moderna fönster, att industrin inför ny
teknik som endast kräver en bråkdel av energin mot vad den
gamla tekniken krävde, att bilindustrin gör motorer och
bilar som drar mindre med bränsle per mil, att byta ut gamla
glödlampor till lågenergilampor, att använda kylskåp som
endast drar en femtedel så mycket energi som dagens, osv.
Det vill säga man tillfredsställer sitt behov av energi på ett
energisnålare sätt.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag
till hur energieffektivisering och energisparande ska
utvecklas.
Kraftöverföringsnätet bör moderniseras
För att effektivisera redan befintlig energi föreslår vi att
Vattenfall tilldelas medel för en uppgradering av
kraftöverföringsnätet bl.a. genom en tidigareläggning av
utbytesprogram som förbättrar verkningsgraden och
minskar förlusterna. Vi föreslår 300 miljoner kronor för
budgetåret 1993/94.
En uppgradering av små vattenkraftverk för att höja
verkningsgraden utan ökad miljöbelastning är också möjlig.
Den ökade produktionen motsvarar en kärnreaktor eller 3--
4 TWh. Vi föreslår 100 miljoner för budgetåret 1993/94.
Energiaspekter vid byggande
Kraven vid nyproduktion av lokaler är numera högt
ställda i byggnormer och lånevillkor vad gäller isolering och
täthet. Men vad som saknas är en helhetssyn och ett
ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i alla
led från byggmaterialtillverkning och byggande, till
användning och drift. Ett systemtänkande där man t.ex.
nyttiggör och återanvänder solvärme i många former. Där
solvärmen till stor del kan stå för uppvärmningen av lokaler.
Regeringen bör ta fram förslag till sådan energiminimering.
Goda idéer har tagits fram men har en tendens att inte nå
ut i stor skala. Det beror på att landet översvämmas av billig
el vilket gör att många energiproducenter och
energidistributörer visar föga intresse för förslag som
minskar energikonsumtionen -- dvs. deras marknad.
NUTEK m.fl. visade t.ex. hur nya moderna fönster
radikalt sänkte energiförlusterna i uppvärmda lokaler.
Dessa och andra goda resultat har haft alldeles för liten
genomslagskraft på marknaden.
Samhället måste aktivt gå in och stödja dylika projekt,
via skatter, lagstiftning och FoU-verksamhet.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om energiminimering vid
byggande och boende.
Industrin måste stimuleras att minska energiåtgången
Regeringen sänkte våren 1992 energiskatterna för
industrin. Energiintensiv industri premieras. Det är ur
miljösynvinkel oacceptabelt och motverkar nödvändig
modernisering och omstrukturering av industrin.
Vänsterpartiet kräver att skattesystemet successivt görs
om så att investeringar som minskar industrins
energikonsumtion gynnas. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Samhällets stöd till energiforskning bör öka och kopplas
starkare till att minska energikonsumtionen inom bl.a.
industrin.
Hushållen och servicesektorn måste minska sin
energiförbrukning
Ur hyreskontrakt: ''I hyran ingår kostnad för el-
uppvärmning av fordon vid parkeringsplatsen.'' Det
innebär att bilägaren kan låta värmen stå på dygnet runt
året om utan några merkostnader.
Detta är ett typiskt exempel på hur det inte borde vara.
Många konsumenter inom bostads- och servicesektorn
upplever inte energikostnaderna alls eller som så låga att
det inte ens är något att reflektera över.
Många har föga aning om vad elapparatur, belysning,
varmvatten drar i energi. Det behövs en lagstiftning med
krav på konsumentupplysning om energiåtgång för olika
produkter.
Det behövs högre energipriser som gör konsumenterna
mer kostnadsmedvetna. Vänsterpartiet föreslår i
ekonomimotion höjt elpris.
Det behövs forskning om hur energikonsumtionen ska
minska inom bostads- och servicesektorn -- inte bara rent
tekniskt utan även om hur vi beter oss med avseende på
energiaspekter.
Vi vill i detta sammanhang åter resa kravet på
obligatorisk, kommunal energirådgivning som stöds av
både stat och kommun. Den bör av effektivitetsskäl stå fri
från energiproducenter och säljare.
Transportsektorn
Transportsektorn är den sektor av samhället som
uppvisar den sämsta bilden i landets energibalans.
Energikonsumtionen ökar inom tranportsektorn och till
mer än 97 % är det fortfarande fossila energislag som
används. Även detta måste betecknas som ett stort
misslyckande för svensk energipolitik.
Framförallt är det vägtrafiken som står för ökningen av
energiförbrukningen. Energiåtgången måste minska inom
transportsektorn. Detta måste åstadkommas genom en
kombination av en rad åtgärder. Regeringens höjning av
bensinskatten var bra men det räcker inte. Den energi som
kommer att förbrukas måste också till allt större del vara
förnyelsebar. Vi delar NUTEK:s uppfattning att det för
Sveriges del främst är alkoholer som kommer att ersätta de
fossila bränslena.
Åtgärder:Omläggning av transportsektorn så att mer
transporter kan ske med kollektiva och energisnåla
transportslag, såsom järnväg.Företagens just-in-time-
transporter måste minska eftersom de inneburit en kraftig
stegring av transportbehovet.Stadsplaneringen måste
bl.a. utgå från att transportbehovet minimeras.
Skattelagstiftningen ska gynna låg energiförbrukning vid
transporter, t.ex. kan all skatt på vägtrafik läggas på
drivmedlet.Skattelagstiftningen ska baseras på olika
drivmedels belastning på miljön, vilket innebär att t.ex.
alkoholbränslen skattebefrias.Kommunerna bör vara
aktiva, t.ex. genom att använda miljövänliga drivmedel och
sprida information etc.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om energiminimeringsåtgärder inom
transportsektorn.
Avsnitt B
Påskynda utvecklingen av de förnyelsebara energislagen
Den energi vi måste förbruka ska i allt större grad
produceras från förnyelsebara energikällor. För Sveriges
del innebär det en högre förbrukning av biobränslen,
vindkraft och solenergi. På sikt tillkommer förmodligen
andra miljövänliga energislag.
Storskalig användning och kommersiella genombrott är
nu nära i tiden för ett flertal förnyelsebara energislag.
Samhället bör på olika sätt påskynda dessa genombrott.
Vänsterpartiet vill bl.a. anslå 600 miljoner kronor utöver
regeringens förslag på utvecklingen av biobränslen,
vindkraft och solenergi. Förslagen kommer att preciseras i
samband med att regeringen lägger fram
forskningspropositionen i februari 1993.
Regeringen bör ges i uppdrag att snabbutreda vad som
nu ska göras för att få till stånd serie- och massproduktion
med utnyttjande av förnyelsebara energikällor.
Man kan t.ex. tänka sig lagförslag om att nybyggda
lokaler åtminstone till en del ska använda sig av
förnyelsebara energislag i sin energiförsörjning. Det skulle
ge t.ex. solenergiindustrin en fast marknad.
Biobränslen
Biobränslen är en energikälla som har liten
miljöpåverkan men flera andra positiva effekter.
Biobränslen kan användas till elproduktion,
värmeproduktion och drivmedelsframställning. Många
olika grödor är aktuella beroende på vad de specifikt ska
användas till. Delar av den mark som ej behövs till
livsmedelsproduktion kan användas till energiproduktion.
Biobränslen ger idag 60 TWh, men kan ge ytterligare 80
TWh.
Jordbruksmark som ställs om till energigrödor utgör
också ur naturvårdssynvinkel en stor förbättring eftersom
bl.a. fler arter av både växter och djur kan samsas med
energigrödan. Det är också enkelt att ställa om marken till
livsmedelsproduktion vid behov.
En stor del av de framtida biobränslena kommer att
produceras på skogsmark. Åtminstone 20--30 TWh mer kan
tas ut från skogen utan att utarma markerna. Detta gäller
särskilt om man kan hitta lämpliga metoder att återföra
askan till skogsmarken.
Biobränslen har stor regional betydelse och skall
utvecklas och brukas nära sina produktionsområden.
Energiskogar ska även utnyttjas i områden där risk för
läckage av näringssalt föreligger, t.ex. runt Laholmsbukten.
Biobränsleanläggningar, som t.ex. den i Lidköping, visar på
framtidsutvecklingen.
Råvaror som är aktuella är framför allt trädbränsle, spill
från skogsindustri, energiskog och diverse andra grödor
såsom halm, rörflen, lucern, vass m.m.
Energigrödor har också en stor utvecklingspotential
eftersom man kan få fram grödor som binder en större del
av solljusets energi -- idag endast en procent. Tack vare bl.a.
genetiska metoder är det troligt att vi i framtiden kommer
att få se helt andra varianter av energigrödor.
Vid utvecklingen av biobränsleproduktion ska vi
samarbeta med Östeuropa där vi i gemensamma projekt
kan arbeta för att ställa om Östeuropas energiproduktion
till miljövänligare och energieffektivare alternativ, t.ex.
modern biobränsleproduktion.
Vänsterpartiet menar att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till en målmedveten plan för ökad
användning av biobränslen.
Vindkraft
Vindkraften har två stora fördelar, den är förnyelsebar
och har ringa effekt på miljön. Dess nackdelar är att den
har en viss inverkan på landskapsbilden och avger ett visst
buller. Båda effekterna är försumbara jämfört med t.ex.
synen av och ljudet från våra vägar, järnvägar och
kraftledningsgator som skär sönder landskapen.
Medelstora anläggningar, som de danska, tycks vara de
lönsammaste. Hos oss bör de placeras bl.a. utanför de södra
kusterna. På land kan man tänka sig placeringar i redan
störda miljöer, runt vägar och i kraftledningsgator. Idag är
vindkraftens andel av energiproduktionen så gott som
obefintlig.
Vi instämmer helt i den statliga vindkraftsutredningens
förslag och kräver en utvecklingsplan för vindkraften med
målet att vindkraften ska ge minst 20 TWh år 2010.
Solenergi
Solenergi i olika former har utvecklats mycket men det
finns fortfarande kvar en stor utvecklingspotential, bl.a. på
lagringssidan. Solenergin ger inga utsläpp, men kräver stora
ytor. Möjligheten att utnyttja solenergin ska beaktas vid
om- och nybyggnation av alla typer av lokaler.
Inga nya lokaler ska tillåtas att byggas utan att
möjligheterna att energisystemet till en del ska bygga på
solenergi utreds.
Särskilt tekniken att producera el direkt av solenergi bör
uppmärksammas.
Även projekt där solenergi byggs in i fjärrvärmenäten
bör stödjas. Den planerade fjärrvärmeanläggning i
Nynäshamn där man ska basera en stor del av produktionen
på solenergi måste betraktas som mycket intressant.
Riksdagen bör av regeringen kräva en utvecklingsplan
för solenergi med målet att solenergin ska ge minst 15 TWh
år 2010.
Av de 600 miljoner kronor som vi vill anslå utöver
regeringens förslag ska 50 miljoner kronor anslås till
investeringsstöd till solenergianläggningar för budgetåret
1993/94.
Vågenergi
Vågenergi är liksom vindkraften förnyelsebar och har
liten inverkan på miljön. Anläggningarna är havsbaserade,
bottenförankrade och flytande. De anläggs där djupet är
30--150 m. Vågenergi kan rent tekniskt ge minst 5 TWh
utanför Sverige och 25 TWh utanför Norge. Vågenergi kan
enligt vår bedömning ge 15 TWh i Norden inom en
tioårsperiod.
Sverige och Norge bör inleda ett samarbetsprojekt om
vågenergi.
Vi kan se möjligheten av kombinerade havsanläggningar
där vind-, våg-, solenergi och akvaprodukter (fisk, skaldjur,
osv.) framställs, ty det är samma geografiska områden som
är intressanta för de olika produkterna.
Riksdagen bör begära att regeringen tar initiativ till ett
samarbetsprojekt med Norge om utveckling av vågenergi.
Kraftvärme, bränsleceller, värmepumpar m.m.
Så länge vi till någon del är beroende av fossilenergi bör
den användas effektivt. Utveckling av kraftvärme är tyvärr
ett exempel på hur regeringens brist på konsekvent
energipolitik hindrat utvecklingen. Om kommuner och
andra intressenter får positiva och entydiga besked kommer
kraftvärmeverk att kunna bidraga med en icke oansenlig del
till landets energibalans, under en övergångsperiod.
I kraftvärmeverk produceras både el och värme med en
hög verkningsgrad. I kombination med fjärrvärme blir det
högeffektiva energisystem.
Värmepumpstekniken har utvecklats oerhört positivt
och ger redan idag väsentliga energimängder från många
olika källor. Det pågår fortfarande en omfattande
utbyggnad och utveckling av värmepumpstekniken, men
det är svårt att uppskatta hur mycket energi den kommer att
ge i framtiden.
I denna del av energiplanen räknar vi också in ''nya''
energiteknikers bidrag, t.ex. vätgasteknik och geotermisk
energi.
Vätgastekniken bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det
är viktigt att Sverige här upprätthåller en kompetens och
beredskap för att snabbt kunna tillgodogöra sig
utvecklingen inom vätgastekniken.
Tyskland har inom vätgasteknik mycket intressanta
projekt på gång som noga måste följas.
Övrigt
Lagstiftning som berör energimarknaden bör ses över
utifrån ett miljöperspektiv, t.ex. ellagen. I denna utredning
bör även effekter av den ökade internationaliseringen tas
med.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
energieffektivisering och energisparande skall utvecklas,
2. att riksdagen beslutar att till Vattenfall anslå 300
000
000 kr till uppgradering av kraftöverföringsnätet,
3. att riksdagen beslutar att anslå 100
000
000 kr till uppgradering av små vattenkraftverk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energiminimering vid byggande
och boende,1
5. att riksdagen beslutar att skattesystemet successivt
görs om så att investeringar som minskar industrins
energikonsumtion gynnas,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det i kommunerna skall finnas
kommunal energirådgivning,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energiåtgärder inom
transportsektorn,3
8. att riksdagen anslår 600 000 000 kr utöver regeringens
förslag till utveckling och stöd av biobränslen, vindkraft och
solenergi,
9. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om vad
som skall göras för att få till stånd mass- och
serieproduktion av anläggningar baserade på förnyelsebar
energi snabbutreds,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan
för att öka biobränsleanvändningen,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan
för att öka vindkraftsanvändningen med målet att
vindkraften skall producera minst 20 TWh år 2010,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan
för att öka solenergianvändningen med målet att solenergin
skall ge minst 15 TWh år 2010,
13. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige och
Norge startar ett samarbetsprojekt kring utvecklingen av
vågenergi,
14. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
görs om lagstiftning -- t.ex. ellagen -- utifrån ett
miljöperspektiv.
Stockholm den 23 januari 1993
Rolf L Nilson (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)
Gudrun Schyman (v)