Det energipolitiska beslut riksdagen tog 1991 innebar bl
a att landets elförsörjning skall tryggas genom ett
energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på
varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt
en effektiv energihushållning. Riksdagen har tidigare
angivit att den sista kärnkraftsreaktorn i Sverige skall
stängas senast år 2010. Vidare innebar riksdagens beslut att
frågan om när kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i
vilken takt den kan genomföras avgörs av resultaten av
hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel
kraftproduktion och möjligheterna att behålla
internationellt konkurrenskraftiga priser.
Enligt riksdagsbeslutet förutsätts regeringen årligen
redovisa till riksdagen de resultat som har uppnåtts genom
de energipolitiska programmen för omställning och
utveckling av energisystemet. Det sker nu för andra gången
i näringsdepartementets redovisning i budgetförslaget.
Dessvärre gör man samma erfarenhet som förra året, d v s
det har inte hänt särskilt mycket.
En av slutsatserna som görs i redovisningen är att
energibalansen under de närmaste åren är stark. Med andra
ord kan man säga att det under de närmaste åren kan finnas
utrymme för att påbörja utfasningen av kärnkraft. Därför
bör regeringen uppdra åt Statens Kärnkraftinspektion att
lägga förslag om vilken eller vilka kärnkraftsreaktorer som
först bör fasas ut ur energiprogrammet. Därefter bör
regeringen på basis av det materialet lägga förslag till
riksdagen som innebär att avvecklingen av
kärnkraftsreaktorer påbörjas.
I budgetpropositionens redovisning görs också en
bedömning av utvecklingen av de energipolitiska
programmen. Det anges att det löper som planerat.
Därvidlag kan man dock hysa stora tvivel i och med att
prognosen för användning av bioenergi, vind- och solenergi
är klart otillräcklig till år 2000. En utveckling i den takten
kommer inte att möjliggöra kärnkraftsavvecklingen i den
takt som riksdagen uttalat, senast till år 2010. Inte heller vad
gäller programmet för effektivare energianvändning kan
större framsteg ses.
Tidsmarginalen till dess att de svenska
kärnkraftsreaktorerna skall vara avvecklade krymper
ständigt. Därför måste de energipolitiska program som
riksdagen beslutat om ges verklig styrfart. För att riksdagen
kontinuerligt ska kunna följa utvecklingen av
genomförandet av de energipolitiska programmen behöver
de årliga energipolitiska kontrollstationerna få ökad tyngd.
Regeringen kan därför t ex tillsätta en särskild
parlamentarisk avvecklingskommitté som utförligt granskar
regeringens årliga redovisning av arbetet med
energiprogrammen och vid behov föreslå åtgärder för att
dessa program skall bli verklighet och därmed garantera att
utfasningen av kärnkraft sker som planerat.
Vad gäller frågan om lagstiftning och förbud mot
kärnkraftsdrift efter år 2010 så behandlades den frågan
utförligt under hösten 1992 i samband med justering av
kärntekniklagen. Då uttalades i riksdagsdebatten att det
inte behövdes någon lagstiftning eftersom riksdagen tydligt
uttalat att kärnkraftsavvecklingen ska genomföras. För att
förbereda en ev lagstiftning bör dock ett utredningsmaterial
tas fram som beskriver hur en lagstiftning skulle kunna se
ut.
Frågan om att kärnkraftsbolagen har ett begränsat
ansvar vid ev kärnkraftsolyckor har också debatterats under
hösten 1992. Det är inte rimligt att just kärnkraften av alla
miljöfarliga verksamheter har detta begränsade ansvar.
Regeringen bör därför utarbeta förslag till förändrad
lagstiftning som innebär ett obegränsat ansvar för ägarna till
kärnkraftverk vid en ev olycka.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att påbörja avvecklingen av
kärnkraften genom att uppdra åt Statens
kärnkraftinspektion (SKI) att redovisa vilken eller vilka
reaktorer som det är mest angeläget att fasa ut ur
energiförsörjningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvaret för avvecklingen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om lagstiftning om
förbud mot kärnkraft efter år 2010,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändrad lagstiftning vad avser
kärnkraftsbolags ansvar vid kärnkraftsolyckor.1
Kolmården den 22 januari 1993
Dan Ericsson (kds)
i Kolmården