Före 1988 fanns ingen plikt för en områdesdistributör att ta emot kraft producerad i mindre, lokala produktionsanläggningar (anläggningar under 1 500 kW effekt).
Eftersom denna kraft i praktiken enbart kan säljas till distributören fanns här en monopolsituation som kunde utnyttjas av distributören genom att betala oskäligt låg ersättning.
Efter ett flertal påvisade fall av alltför låg kraftersättning infördes 1988 en ändring i ellagen där områdesdistributören ålades mottagningsplikt samt att lämna skälig ersättning för mottagen kraft, en ersättning som producenten hade rätt att få prövad i prisregleringsnämnden för elektrisk ström.
I nu pågående förändring av ellagen finns i direktiven till utredaren ej angivet att denna mottagningsplikt skall behållas. Skälet till detta skall vara att i en fri marknad skall säljare och köpare fritt kunna sluta avtal. Denna princip fungerar troligen bra mellan de större operatörerna på en elmarknad, men mindre producenter (och konsumenter) kommer att hamna i kläm. Dels saknar dessa i allmänhet kompetens och organisation att hantera köp- och försäljningsverksamhet av detta slag, dels kommer en kund, t.ex. en industri, att kräva ständig tillgänglighet på abonnerad kraft, vilket vind- och vattenkraftverk ej kan garantera. För att åstadkomma ständig tillgänglighet kommer därför att krävas dyrbara reservkraftsabonnemang hos distributören, vilket direkt kan göra de lokala produktionsanläggningarna olönsamma och beroende av distributörens prissättning av reservkraft.
Detta skulle innebära förhållanden lika de som rådde före 1988 och kunna medföra nedläggning av småskaliga, lokala produktionsanläggningar, vilket är i motsatsförhållande till samhällets strävan att utveckla alternativ elproduktion.
I flera EG-länder har man insett detta och infört mottagningsplikt och garantipriser.
En mottagningsplikt med samtidig plikt att lämna skälig ersättning för kraft från små produktionsanläggningar stör ej konkurrensbegränsningsreglerna eftersom dessa kraftleveranser i allmänhet enbart omfattar några procent av distributörens totala kraftanskaffning.
Det är därför angeläget att i den nya ellagen mottagningsplikt och rätt till prövning av villkoren bibehålles för små produktionsanläggningar.
Förslag
I den nya ellagen skall mottagningsplikten för områdesdistributören bibehållas liksom producentens rätt till prövning av ekonomiska och övriga villkor vid samkörning med distributören.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mottagningsplikt för lokalt producerad kraft.
Stockholm den 21 januari 1993 Bengt Kronblad (s) Bengt-Ola Ryttar (s)