Idag är det väldigt få personer som överblickar den
komplexa helheten i byggprocessen. I Sverige är dessa
personer ofta knutna till produktionsledet. Detta försvårar
konkurrensriktig planering, projektering och upphandling i
beställarledet.
Ser man tillbaka på den senaste 20-årsperioden så har
kostnadsökningarna legat på nästan det dubbla mot övrig
industriell produktion. Detta beror till stor del på den
undermåliga konkurrenssituationen inom byggbranschen
samt den låga andelen konkurrensriktiga upphandlingar.
Struktur i kris
Byggbranschen befinner sig idag i både konjunkturell
och strukturell kris samtidigt. Konkurrensriktigare
upphandling skulle innebära ökad kostnadspress, lägre
priser men inga negativa effekter för efterfrågan.
Byggtjänster handlas idag till övervägande del på så
kallad totalentreprenad. Byggkonsulten, den
medhjälpande och rådgivande specialisten, är vid
totalentreprenad anlitad och avlönad av byggbolaget. Detta
innebär naturligtvis inga fördelar för beställaren och
lojaliteten kan ifrågasättas starkt. Stor risk finns att om
konsulten inte sköter sig ur byggbolagets synvinkel så kan
orderingången minska för konsulten. Konsultens funktion
borde alltid vara att ta till vara beställarens intressen utan
intressekonflikter.
Kunskapsnivån i beställarledet är i allmänhet väldigt låg,
av naturliga skäl. Detta beror på de komplexa
problemställningarna samt på att beställningarna ofta är av
engångskaraktär. Med nuvarande system har oftast
beställaren en allt för svag ställning i förhållande till
producenten än vad som är önskvärt.
Konkurrenssituationen mellan byggbolagen är också långt
ifrån tillfredsställande. En skärpning av lagstiftningen är
nödvändig liksom en effektiv bevakning av att denna följs.
Ett annat problem är att beställare, nyttjare och betalare
ofta är olika personer vilket ytterligare medför svårigheter.
I lågkonjunktur hålls byggkostnadsstegringarna i schack
men accelererar lätt i högkonjunktur med nuvarande
system. Det är dock viktigt att komma ihåg att
kostnadsnivån även i lågkonjunktur är högre än nödvändigt
då maximal kostnadseffektivitet saknas och den innovativa
investeringsviljan är för låg inom byggbranschen. De större
byggbolagen tenderar att bygga allt mindre och i stället
agera alltmera mellanhänder i byggprocessen.
Ordet arkitekt är grekiska och betyder ledande
överbyggmästare. I Sverige, till skillnad från de flesta EG-
länder och Japan, är arkitekterna i själva verket husritare.
I den svenska utbildningen saknas stora delar om hur man
planerar, bygger och det mesta om ekonomi och
affärsmässighet. Behovs-, funktions- och värdeanalys samt
projektering, upphandling, projektuppföljning, kontroll
och erfarenhetsåterföring är därför i de flesta fall
undermåliga, vilket ofta leder till ökade kostnader och
sämre resursutnyttjande än vad som borde vara fallet. Här
finns mycket att lära av andra länder, inte minst Japan som
har stor kunskap på området. Höga kostnader i
byggbranschen belastar i stor utsträckning staten och ytterst
de boende, konsumenterna, skattebetalarna. Det är
naturligtvis önskvärt även ur allmän synpunkt med lägre
byggkostnader.
Se snabbt över byggbranschen
Byggbranschen måste ses över. Översynen bör göras av
personer som är helt fristående från byggentreprenörer och
andra byggintressen. Skärpt konkurrenslagstiftning bör
snarast utredas med syfte att presentera åtgärder för att
minska korsvist ägande, kartellbildningar mm. För
närvarande finns ingen heltäckande utbildning för
konkurrensriktiga upphandlingar i byggsektorn. Antalet
fristående byggkonsulter som har tillfredsställande
helhetssyn är alldeles för lågt och måste stimuleras att öka.
Detta bör utredningen också se över.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av en snabb och
opartisk utredning i syfte att åstadkomma
konkurrensriktigare hantering genom hela byggprocessen.
Stockholm den 22 januari 1993
Dan Eriksson (nyd)
i Stockholm