med anledning av prop. 1992/93:82 Kapital för nya företag, m.m.
Allmänt
I propositionen lämnas förslag till bl.a. riktlinjer för och
organisation av statens medverkan vid finansiering av
företagsetableringar och utvecklingsprojekt i unga företag.
Detta är ett andra steg när det gäller att förbättra
småföretagens kapitalsituation. Det första steget utgjordes
av propositionen (1992/93:41 Kapital för tillväxt) om
bildandet av riskkapitalbolag med medel ur de förutvarande
löntagarfonderna.
Regeringens arbete med att förbättra de små och
nystartade företagens tillgång på riskvilligt kapital är
angeläget. Vi bifaller propositionens huvudinriktning men
har några kompletterande synpunkter.
Stödets inriktning
I propositionen föreslås att stiftelsen Industrifonden
byter namn till Industri- och nyföretagarfonden.
Småföretagsfonden upphör och dess kapital överförs till
Industri- och nyföretagarfonden. Den nuvarande
Industrifondens stöd till utveckling av nya produkter och
marknadssatsningar behålls i Industri- och
nyföretagarfonden, men sådant stöd skall i fortsättningen
endast lämnas till nya eller unga småföretag. Detta är den
ena delen av den föreslagna fondens verksamhet. Den
andra delen är att lämna s.k. nyföretagarlån.
Utveckling av nya produkter och marknadssatsningar
såväl som satsning på ny och utökad produktion och
investeringar i allmänhet är angeläget även i befintliga små
företag. Stora delar av näringslivet lider vidare av
svårigheter med egenfinansiering. Hårdare villkor än
tidigare råder för att få lån på kreditmarknaden. Vi anser
därför att Industri- och nyföretagarfondens stöd skall utgå
till såväl nya som befintliga småföretag.
Kreditgivningen
När det gäller kreditbeslut föreslås att dessa i huvudsak
fattas centralt. Utvecklingsfonderna skall kunna medverka
vid beredning och uppföljning, efter beslut av stiftelsen
(Industri- och nyföretagarfonden). Till dem som fått
nyföretagarlån skall utvecklingsfonderna kunna svara för
råd om hur de skall driva och utveckla sin verksamhet.
Det är viktigt att den instans som fattar besluten finns
nära marknaden och har god kännedom om de ansökande
företagen. Utvecklingsfonderna uppfyller väl dessa
kriterier. Dessa bör därför få ansvar även för
kreditbesluten. Det främjar också effektivitet på så sätt att
kreditberedning, beslut, uppföljning och rådgivning
renodlas till att handhas av samma instans.
Det har ifrågasatts att utvecklingsfonderna i sin
hittillsvarande verksamhet utnyttjat befintliga finansiella
ramar olika från fond till fond. För att förbättra
allokeringen av de tillgängliga finansiella resurserna kan
den ordningen införas att utvecklingsfondernas beslut
förenas med dragningsrätt ur den centrala fondens medel.
Utvecklingsfonderna i framtiden
I propositionen aviseras en statlig utredning ''med
parlamentarisk förankring'' angående utvecklingsfonderna
i framtiden. Detta tillstyrks. Propositionen skriver dock att
det ''på sikt bör övervägas att föra över resurser till stiftelsen
(Industri- och nyföretagarfonden vår anm.) från
utvecklingsfonderna''. Detta är att föregripa utredningen.
Utredningen bör ha fria direktiv på denna punkt.
Ett ''regionernas Europa'' med fria flöden av varor,
tjänster, kapital och människor och med ökad betydelse för
den regionala och lokala nivån förutsätter en
decentraliserad struktur för närings- och industripolitiken.
Utvecklingsfonderna är en redan etablerad bas för en sådan
struktur och bör ligga väl i linje med framtidens behov. Det
är en styrka som bör utnyttjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Industri- och
nyföretagarfonden skall rikta sig till nya och befintliga
småföretag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsfondernas ansvar i
samband med kreditgivningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsfonderna i framtiden.
Stockholm den 19 november 1992
Birger Andersson (c)
Marianne Andersson (c)