Tappad produktionsförmåga
Svensk industri har under senare år förlorat 7 % av sin långsiktiga produktionsförmåga. Av den totala produktionsminskningen på 20 % kommer således ungefär en tredjedel inte att kunna återskapas.
Verkstadsindustrin har krympt mycket mer än andra industrigrenar.
Västsverige svarar för ungefär en fjärdedel av Sveriges industriella kapacitet. Den exportinriktade verkstadsindustrin dominerar regionen.
Ökad arbetslöshet
I dag finns ca 60 000 arbetslösa och ungefär lika många i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utbildning, ungdomspraktikplatser m.m. i Västsverige. Vi kan inte se någon ljusning, tvärtom tycks arbetslösheten fortsätta öka. I december berördes ca 13 000 av nya varsel, som faller ut under våren. Enbart inom bilindustrin beräknas ca 10 000 förlora sina arbeten under 1993.
Västsvenska initiativ
En rad initiativ har tagits i Västsverige för att göra något åt situationen, både på kort sikt och på lite längre sikt.
I en västsvensk socialdemokratisk riksdagsmotion, ''Testområde Västsverige''(1991/92:N202), krävdes att särskilda resurser skulle tilldelas utvecklingsinsatser inom näringsliv och arbetsmarknad i Västsverige.
I samband med den s.k. krispropositionen lades ytterligare en västsvensk motion, där behovet av regional utveckling och nytänkande inom näringspolitiken lyftes fram.
Flera länsstyrelser har aktiverat sig och kommit med konstruktiva förslag till insatser som redovisats för regeringen, bl.a. ökade anslag för regional utveckling.
Flera kommuner i samverkan i särskilt utsatta delar av Västsverige har också lämnat konstruktiva förslag.
Passiv regering
Alla dessa initiativ har en gemensam bakgrund: att fylla upp det tomrum som regeringens avsaknad av konstruktiva näringspolitiska insatser har medfört. Det krävs inte bara åtgärder för att motverka de akuta arbetslöshetsproblemen utan det krävs också långsiktigt syftande åtgärder för att utveckla näringslivets förutsättningar.
Den totala avrustning av näringspolitiken som genomförs har ytterligare förvärrat situationen för många företag och anställda. En åtgärd, som visar hur kallsinnig regeringen har varit till att aktivt medverka till en utveckling av västsvenskt näringsliv, är avskaffandet av VT- delegationen. Den avskaffades trots att den helt klart har bidragit till att stärka underleverantörers utveckling i Västsverige.
Det är närmast en skyldighet för regeringen att, i avsaknad av en egen politik, ta fasta på de regionala initiativ som väckts.
Omedelbara åtgärder på bred front
Vi behöver sätta in omedelbara åtgärder på bred front, såsom redovisas i en rad separata västsvenska och länsvisa (s)-motioner: arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som utbildning, beredskapsjobb m.m., förstärkningar av de regionala högskolorna, underleverantörsutveckling, tidigareläggning av väg- och järnvägsinvesteringar, reparation, ombyggnad och tillbyggnad av offentliga byggnader samt miljösatsningar.
Aktivera statens roll
Staten måste spela en aktiv roll. Genom konstruktiva näringspolitiska satsningar kan samhällets behov av exempelvis en renare miljö och effektivare energianvändning och näringslivets behov av stöd till långsiktiga utvecklingssatsningar samverka. Offentlig upphandling, teknikupphandling, medverkan med royaltylån m.m. måste användas i större utsträckning. Den s.k. marknaden gör inte tillräckligt långsiktiga satsningar i dagens osäkra klimat.
Flera stora västsvenska företag, som Volvo Flygmotor, Saab-Space och Ericsson Radar, hade inte varit det de är i dag utan statlig medverkan i utvecklingssatsningar under 70- och 80-talen. Liknande åtgärder måste till i dag för att dessa och andra företags möjligheter på 90-talet och framåt skall vara bästa möjliga.
Det är således både insatser nu för att komma till rätta med arbetslöshet och minskande produktionsförmåga på kort sikt och långsiktigt verkande åtgärder som måste till.
Vi vill ha resurser till arbete i stället för att bidra till ohälsa genom arbetslöshet.
Samordning av insatser
För att inte splittra resurser på en rad olika initiativ, måste verksamheten samordnas på regional nivå. Det pågår ett sådant arbete i Västsverige som syftar till att samordna initiativen där kommuner, länsstyrelserna och näringslivet medverkar.
Näringsdepartementet måste avsätta personella och ekonomiska resurser för en sådan verksamhet, som omfattar S-, N-, O-, R och P-län. Vi tog upp denna fråga i ovannämnda motion, ''Testområde Västsverige''. Det är hög tid att regeringen agerar. Det måste bli ett slut på den nonchalans som regeringen, genom sin overksamhet, visar arbetslösa och utsatta företag i Västsverige.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Näringsdepartementet under 1993 bör avdela särskilda personella och ekonomiska resurser för att stödja samordning av näringspolitiska insatser i Västsverige.
Stockholm i januari 1993 Jan Fransson (s) Sten Östlund (s) Britt Bohlin (s) Lennart Nilsson (s) Berndt Ekholm (s) Alf Eriksson (s)