Motion till riksdagen
1992/93:N304
av Jan Fransson m.fl. (s)

Västsvensk näringspolitik


Tappad produktionsförmåga
Svensk industri har under senare år förlorat 7 % av sin
långsiktiga produktionsförmåga. Av den totala
produktionsminskningen på 20 % kommer således ungefär
en tredjedel inte att kunna återskapas.
Verkstadsindustrin har krympt mycket mer än andra
industrigrenar.
Västsverige svarar för ungefär en fjärdedel av Sveriges
industriella kapacitet. Den exportinriktade
verkstadsindustrin dominerar regionen.
Ökad arbetslöshet
I dag finns ca 60 000 arbetslösa och ungefär lika många i
olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utbildning,
ungdomspraktikplatser m.m. i Västsverige. Vi kan inte se
någon ljusning, tvärtom tycks arbetslösheten fortsätta öka.
I december berördes ca 13 000 av nya varsel, som faller ut
under våren. Enbart inom bilindustrin beräknas ca 10 000
förlora sina arbeten under 1993.
Västsvenska initiativ
En rad initiativ har tagits i Västsverige för att göra något
åt situationen, både på kort sikt och på lite längre sikt.
I en västsvensk socialdemokratisk riksdagsmotion,
''Testområde Västsverige''(1991/92:N202), krävdes att
särskilda resurser skulle tilldelas utvecklingsinsatser inom
näringsliv och arbetsmarknad i Västsverige.
I samband med den s.k. krispropositionen lades
ytterligare en västsvensk motion, där behovet av regional
utveckling och nytänkande inom näringspolitiken lyftes
fram.
Flera länsstyrelser har aktiverat sig och kommit med
konstruktiva förslag till insatser som redovisats för
regeringen, bl.a. ökade anslag för regional utveckling.
Flera kommuner i samverkan i särskilt utsatta delar av
Västsverige har också lämnat konstruktiva förslag.
Passiv regering
Alla dessa initiativ har en gemensam bakgrund: att fylla
upp det tomrum som regeringens avsaknad av konstruktiva
näringspolitiska insatser har medfört. Det krävs inte bara
åtgärder för att motverka de akuta arbetslöshetsproblemen
utan det krävs också långsiktigt syftande åtgärder för att
utveckla näringslivets förutsättningar.
Den totala avrustning av näringspolitiken som
genomförs har ytterligare förvärrat situationen för många
företag och anställda. En åtgärd, som visar hur kallsinnig
regeringen har varit till att aktivt medverka till en
utveckling av västsvenskt näringsliv, är avskaffandet av VT-
delegationen. Den avskaffades trots att den helt klart har
bidragit till att stärka underleverantörers utveckling i
Västsverige.
Det är närmast en skyldighet för regeringen att, i
avsaknad av en egen politik, ta fasta på de regionala initiativ
som väckts.
Omedelbara åtgärder på bred front
Vi behöver sätta in omedelbara åtgärder på bred front,
såsom redovisas i en rad separata västsvenska och länsvisa
(s)-motioner: arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som
utbildning, beredskapsjobb m.m., förstärkningar av de
regionala högskolorna, underleverantörsutveckling,
tidigareläggning av väg- och järnvägsinvesteringar,
reparation, ombyggnad och tillbyggnad av offentliga
byggnader samt miljösatsningar.
Aktivera statens roll
Staten måste spela en aktiv roll. Genom konstruktiva
näringspolitiska satsningar kan samhällets behov av
exempelvis en renare miljö och effektivare
energianvändning och näringslivets behov av stöd till
långsiktiga utvecklingssatsningar samverka. Offentlig
upphandling, teknikupphandling, medverkan med
royaltylån m.m. måste användas i större utsträckning. Den
s.k. marknaden gör inte tillräckligt långsiktiga satsningar i
dagens osäkra klimat.
Flera stora västsvenska företag, som Volvo Flygmotor,
Saab-Space och Ericsson Radar, hade inte varit det de är i
dag utan statlig medverkan i utvecklingssatsningar under
70- och 80-talen. Liknande åtgärder måste till i dag för att
dessa och andra företags möjligheter på 90-talet och framåt
skall vara bästa möjliga.
Det är således både insatser nu för att komma till rätta
med arbetslöshet och minskande produktionsförmåga på
kort sikt och långsiktigt verkande åtgärder som måste till.
Vi vill ha resurser till arbete i stället för att bidra till
ohälsa genom arbetslöshet.
Samordning av insatser
För att inte splittra resurser på en rad olika initiativ,
måste verksamheten samordnas på regional nivå. Det pågår
ett sådant arbete i Västsverige som syftar till att samordna
initiativen där kommuner, länsstyrelserna och näringslivet
medverkar.
Näringsdepartementet måste avsätta personella och
ekonomiska resurser för en sådan verksamhet, som
omfattar S-, N-, O-, R och P-län. Vi tog upp denna fråga i
ovannämnda motion, ''Testområde Västsverige''. Det är
hög tid att regeringen agerar. Det måste bli ett slut på den
nonchalans som regeringen, genom sin overksamhet, visar
arbetslösa och utsatta företag i Västsverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser till Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Näringsdepartementet under 1993 bör avdela särskilda
personella och ekonomiska resurser för att stödja
samordning av näringspolitiska insatser i Västsverige.

Stockholm i januari 1993

Jan Fransson (s)

Sten Östlund (s)

Britt Bohlin (s)

Lennart Nilsson (s)

Berndt Ekholm (s)

Alf Eriksson (s)