I svensk näringspolitik har tidigare använts olika typer av branschprogram. Dessa program har syftat till att underlätta utvecklingen av livskraftiga och expansiva företag, som regel små eller medelstora. Åtgärderna inom programmens ram har varit breda och omfattande och har rönt mycket stor uppskattning.
I den näringspolitik som framförallt Moderaterna bedriver avvisar man nu av ideologiska skäl selektiva insatser såsom branschprogram. Därför har de program som tidigare funnits avvecklats, till stor skada för svenskt näringsliv.
Inom EG bedrivs för närvarande en betydligt mera aktiv och mera pragmatiskt inriktad näringspolitik än vad den svenska regeringen gör. Denna utveckling står i stark motsättning till den som kan märkas i Sverige. Det gör att de svenska företagens konkurrenskraft försämras jämfört med företag i andra europeiska länder.
En av de åtgärder som, helt i linje med näringsdepartementets syn på selektiva insatser, genomförts är att Verkstadstekniska delegationen (VT- delegationen) lagts ner under sommaren 1992. Vid den tidpunkten hade 100 av de anvisade 150 mkr fördelats till små och medelstora industriföretag för i huvudsak teknikhöjande insatser.
Delegationens styrka har bl.a. varit att den fungerat som en katalysator för investeringar i ny teknik i ett stort antal små och medelstora företag. Delegationens kansli har varit litet och arbetat på ett obyråkratiskt sätt. Kontakterna med verkstadsindustrin i allmänhet och bilindustrins underleverantörer i synnerhet har varit omfattande.
Ungefär två tredjedelar av VT-delegationens satsningar har kommit bilindustrins underleverantörer till godo. Många av de satsningar som gjorts har varit avgörande för företagens förmåga att med ny teknik som hjälpmedel svara mot de hårda krav som ställts på bilindustrins underleverantörer, särskilt i samband med modellbyten.
Krisen i den svenska bilindustrin accentuerar behovet av riktade insatser mot bl a underleverantörerna. På samma sätt som dessa är beroende av att bilindustrin finns, är bilindustrin beroende av att underleverantörerna finns. Kan inte svenska underleverantörer förse bilindustrin med komponenter så finns heller inga skäl för svensk bilindustri att behålla sin produktion i Sverige.
VT-delegationens organisation är ett bra exempel på hur man med en liten professionell styrelse och ett fåtal handläggare kunnat åstadkomma mycket. Den organisationsformen kan mycket väl stå modell även för andra branschprogram, men administreras av NUTEK.
Delegationen har varit ett bra exempel på hur staten med små resurser kan stimulera mindre och medelstora företag att höja sin tekniknivå för en framtida existens och därigenom skapa sysselsättning.
I vår motion ''Näringspolitik i ett Europaperspektiv'' begär vi att regeringen senast i samband med kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med ett näringspolitiskt program med ett Europaperspektiv. Där ingår också kravet på att den Verkstadstekniska delegationen återinrättas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av Verkstadstekniska delegationen.
Stockholm den 26 januari 1993 Birgitta Johansson (s) Axel Andersson (s) Bo Finnkvist (s) Reynoldh Furustrand (s) Leif Marklund (s) Mats Lindberg (s) Göran Persson (s) Bo Bernhardsson (s) Sylvia Lindgren (s)