De finansiella systemen i Sverige och i flera andra länder
har under de senare åren drabbats av stora ekonomiska
problem. För bankkoncernerna bedömdes
kreditförlusterna i höstas sammanlagt komma att uppgå till
ca 100 miljarder kronor under åren 1990--1992. Förlusterna
för såväl bankerna som för andra kreditinstitut kan ligga
kvar på en mycket hög nivå.
Riksdagen beslutade med anledning härav i december
1992 att inrätta en ny myndighet under regeringen,
Bankstödsnämnden, som ska hantera stödet till banker och
andra kreditinstitut.
I bankkrisens spår följer rapporter om ekonomisk
brottslighet i samband med kreditförlusterna. Så har till
exempel riksåklagare Torsten Jonsson tillsammans med
Finansinspektionen och Rikspolisstyrelsen bildat en
särskild grupp som ska söka efter mönster och samband som
kan tyda på att ekonomiska brott gömmer sig i bankernas
kreditförluster. En första studie visar att så är fallet enligt
Jonsson.
Bankstödsnämnden ska bland annat bereda frågor om
statligt stöd, analysera den finansiella situationen hos
institut som söker stöd, utforma förslag till villkor samt fatta
beslut om stöd i vissa fall.
För att allmänhetens förtroende för banksystemet ska
återupprättas, måste de banker och kreditinstitut som söker
hjälp hos Bankstödsnämnden redovisa om de misstänker
brott bakom sina kreditförluster. Bankstödsnämndens
uppgifter och befogenheter måste därför kompletteras så
att sådant krav ställs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på banker och andra
kreditinstitut att redovisa misstankar om ekonomisk
brottslighet i samband med stöd från Bankstödsnämnden.
Stockholm den 26 januari 1993
Carin Lundberg (s)
Lena Boström (s)