Bankkrisen och med den härav följande ökningen i gapet
mellan in- och utlåningsräntor torde vara en faktor som har
ökat intresset för JAK. Intresset för JAK, som är en
förkortning av Jord, Arbete och Kapital (de tre
produktionsfaktorerna i den klassiska nationalekonomin)
har vuxit mycket snabbt under senare år. Det bör
omnämnas att JAK:s samlade inlåning idag är ca 200
miljoner kronor.
JAK står idag utanför samhällets ordinarie kontroll av
bank- och kreditväsendet och ligger således ej under
bankinspektionens ansvarsområde. Med den räntelöshet
som tillämpas och med ett intresse från statens sida skulle
JAK ha möjligheten att bli ett fullvärdigt alternativ till det
traditionella banksystemet.
Då JAK:s verksamhet ökar i en allt snabbare takt kan
det ifrågasättas om inte en viss samhällelig kontroll är
önskvärd. Om så är fallet är det rimligt att detta kombineras
med motsvarande samhällsansvar. Exempelvis skulle staten
kunna garantera åtminstone en del av inlåningen. Det kan
också vara av intresse från samhällets sida att officiella
beräkningar görs om den såväl privat- som
samhällsekonomiska nyttan av JAK:s räntefria verksamhet.
Det skulle, för att få frågan om JAK och den räntefria
ekonomin belyst i ett vidare perspektiv, vara rimligt att
staten gjorde en förutsättningslös utredning om dessa
frågor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om
JAK och den räntefria ekonomin tillsätts i enlighet med vad
som anförts i motionen.
Stockholm den 25 januari 1993
Sven-Olof Petersson (c)