Skogen är en förnyelsebar råvara som via förädling tillför landet stora exportinkomster. Skogsbruket med tillhörande förädlingsindustri är Sveriges viktigaste näring. Skogen ger en positiv bytesbalans på över 50 miljarder kronor årligen och sysselsätter direkt och indirekt omkring 300 000 personer.
Skogsbruket är också ur regional synpunkt mycket viktigt. Det är av stor vikt att skogen även i framtiden får bidra till välfärd, handelsbalansöverskott och sysselsättning i glesbygder.
Sveriges skogstillgångar och avverkningsmöjligheter ökar. Enligt slutsatserna i betänkandet från 1990 års skogspolitiska kommitté, är det ''möjligt att uthålligt avverka omkring 95 miljoner skogskubikmeter per år från och med slutet av 1990-talet''. Detta skall sättas i relation till nuvarande avverkning på 60--70 miljoner skogskubikmeter årligen. ''Virkesförrådet per hektar och andelen äldre skog kommer successivt att öka'', skriver kommittén.
Inom pappers- och massaindustrin sker i dag stora rationaliseringar för att minska kostnaderna. Svenska pappersbruk måste övervinna det kostnadshandikapp det innebär att vara lokaliserade utanför de stora marknaderna på kontinenten. Svenska skogsföretag har de senaste åren lagt flera tunga nyinvesteringar på kontinenten i stället för i Sverige. Man räknar med att tillverkningskapacitet i EG- länderna ökar ytterligare i framtiden.
Pappersbruken på kontinenten kommer i stor utsträckning att utnyttja returfiber som råvara. Tillgången på returfiber kommer att vara god tack vare närheten till stora förbrukningscentra. Av motsvarande skäl kommer priset på returfiber att vara lågt på kontinenten.
Länderna på kontinenten är nettoimportörer av fiber. Produktionscyklerna tillförs oupphörligen nya fibrer utifrån, bl a från Sverige. Tillförseln av nya fibrer är nödvändig eftersom fibrernas livslängd i ett retursystem är begränsad.
För Sverige gäller det omvända förhållandet. Vi är nettoexportörer av fiber. Förutom en mycket stor export av pappersmassa gjord av färsk fiber, exporterar Sverige merparten av sin pappersproduktion. Sverige har i framtiden en tydlig uppgift att fylla som leverantör av färskfiber till importländer med returfiberproduktion. Marknaden i de stora returpappersländerna kommer för att kompensera returpappersinblandningen att kräva att svenskt papper är av mycket hög kvalitet, med stor andel färsk och blekt fiber.
Mot bakgrund av skogsnäringens stora betydelse för nationen är det av stor vikt att Sverige behåller och utvecklar sin ställning som ledande skogsindustriland. För att det skall vara möjligt måste vi lära oss att spela färskfiberleverantörens roll. Genom en sådan positionering undviker vi att få se vår skogsnäring utkonkurrerad av andra stora skogsnationer och av uppväxande returpappersbruk på kontinenten.
Miljövårdsberedningens rapport 1992:2 föreslår att Sverige skall sätta upp mycket höga återvinningsmål för papper. Fastställandet av återvinningsmålet, liksom avsaknaden av diskussionen om alternativ användning av pappersavfallet, sker i miljövårdsberedningens rapport utan att behandla Sveriges framtida positioneringsmöjligheter på marknaden för skogsprodukter. Det är oroväckande att miljövårdsberedningen, som är en kommitté under miljö- och naturresursdepartementet, inte belyser frågan om svensk skogsnärings framtida roll, när återvinningsmålen diskuteras.
Enligt förpackningsutredningen, SOU 1991:76, visar livscykelanalyser gjorda av Chalmers Industriteknik att t ex svaveldioxidtillförseln för wellpapp är negativ om man använder wellpappavfallet som bränsle i stället för kol eller olja. Denna beräkning visar den stora potential som pappersavfall kan ha i energiutvinningssammanhang.
För att garantera svensk skogsnärings fortlevnad bör möjligheter vidmakthållas och skapas för skogsnäringen att befästa och utveckla sin roll som färskfiberleverantör. Staten bör utreda hur svensk skogsnäring ges jämbördiga konkurrensvillkor. Pappersavfallets potential i energiutvinningssyfte måste också noga utvärderas innan förändringar sker i de bestämmelser som reglerar skogsnäringens handlingsutrymme.
Skogen är en förnyelsebar råvara i ett naturligt kretslopp. Utnyttjandet av skogen är långsiktigt och uthålligt. Kretsloppsaspekten i energiutvinning av skogsråvara och pappersavfall bör också belysas, eftersom skogsförrådet växer till sig och det är bättre att bränna gammalt papper än fossila bränslen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utreda hur svensk skogsindustri kan ges jämbördiga konkurrensvillkor, med tanke på kretsloppsaspekter, långsiktighet och uthållighet.
Stockholm den 26 januari 1993 Olle Lindström (m)