För att starta upp och utveckla sin idé kan den enskilde
uppfinnaren i dag ta kontakt med Svenska
uppfinnarföreningen som har byggt ut ett nationellt nätverk
av tekniskt kunniga rådgivare -- 22 personer fördelade över
landet. Den potentiella uppfinnaren har här ett första
bollplank. NUTEK och de lokala utvecklingsfonderna har
inte kapacitet och oftast inte den kompetens för ett
engagemang som krävs för att hantera denna inledande
idéfas tillsammans med uppfinnaren. Om en idé vid denna
första SFUs rådgivarkontakt och utvärdering anses
intressant kan en teknisk granskning beställas hos
Patentverket inom en relativt begränsad kostnadsram, 3--6
000 kronor. Här gör ''små pengar'' stor nytta och ger
information om idén är värd att utveckla och satsa vidare på.
I nästa fas görs en mer omfattande utvärdering om
patentläge, affärsmöjligheter, marknader etc. Här kan
värderingen även leda fram till beslut om att lägga ned
projektet. En positiv utvärdering däremot resulterar i att
man startar upp och tillverkar en eller flera alternativa
prototyper för olika koncept. SFUs rådgivare kan här
medverka i arbetet med att välja och utforma rätt strategi
för affärsidén. På det här utvecklingsstadiet avbryts
emellertid många idésatsningar på grund av kapitalbrist. Det
gäller såväl för den enskilda uppfinnaren som det mindre
företaget. Här behövs riskvilligt kapital för patent,
prototypframtagning och konsultkostnader. Och det är just
detta s.k. seedkapital som saknas i dagens marknad. Varken
de etablerade riskkapitalbolagen eller Industri- och
Nyetableringsfonden är designade för dessa kapitalbehov,
som föregår en kommande bolagskonstruktion. Inte heller
NUTEK som från och med 1 juli 1992 drog in det tidigare
omnämnda innovatörs- och näringsbidraget kan här bidra
med kapital. Den rådgivande funktionen inom NUTEK --
för den enskilde uppfinnaren och innovatören -- är nu även
överförd till utvecklingsfonden, där man i några fall
upprättat s.k. produktråd som även samarbetar med SUFs
lokala rådgivare.
Finansiering
Med den nya satsningen på riskkapitalföretagen ATLE
och BURE och den kompletterande omstruktureringen av
industrifonden får industrin och företagen tillgång till mer
riskkapital -- en bristvara i dagens krissverige.
Med den tunga satsningen på ATLE och BURE
tillgodoses främst behovet av ett utökat ägarkapital i
befintliga bolag. Genom industri- och nyetableringsfonden
kan etablerade företag få kapital till främst nya projekt och
genom nyföretagarlånen -- på olika villkor -- få startkapital
till nyetablerat bolag.
Ovanstående lösningar tillgodoser mycket angelägna
behov inom näringslivet och kommer förhoppningsvis att
medverka till att få fart på industrin. Men svensk ekonomi
och industri är också beroende av helt nya och unika idéer
och produkter som kan komma fram från enskilda
uppfinnare och innovatörer. För denna för landet så viktiga
intressegrupp saknas det i dag ett stöd som kan aktivera
innovationsklimatet i landet. Det är i stället så att villkoren
för innovatörer/uppfinnare har försämrats! Bland annat
genom riksdagens beslut under 1992, då NUTEK fick
minskade anslag till teknisk utveckling och forskning -- ur
vilket tidigare 75 miljoner utgick som innovatörs- och
näringsbidrag. Under innevarande budgetår saknas det
därför i stort sett statliga stöd till den fria, företagsobundna
innovationsmarknaden. I sanning nästan otroligt, då vi talar
om tillväxten som lösningen på våra ekonomiska problem.
Uppfinnare och innovatörer är nu hänvisade till eget
kapital.
Dessutom -- det saknas skatteincitament eller
möjligheter för personlig avsättning då det gäller satsningar
på nya projekt och produkter.
Innovationsfond/bidrag
Det ekonomiska vakuum som landets enskilda
uppfinnare och mindre företag nu lever i måste ju bromsa
den industriella tillväxten! Därför föreslår vi att regeringen
omgående bildar en innovationsfond på ca 100 miljoner
kronor som genom de lokala utvecklingsfonderna, i samråd
med SUF:s representanter, kan fördelas till såväl enskilda
uppfinnare och innovatörer som mindre företag -- med syfte
att främja nya svenska produkter och svensk
företagsamhet.
Alternativt föreslås ett motsvarande bidrag till NUTEK,
att disponeras och fördelas till utvecklingsfonderna och de
där upprättade produktråden.
För att ytterligare stimulera innovationsklimatet i
Sverige föreslås även en förändring av skattelagstiftningen,
detta genom att avsättningar till såväl enskilda projekt som
riskkapitalbolag blir avdragsgilla i deklarationen.
Det allmänna innovationsklimatet i Sverige
Med de föreslagna åtgärderna i ''ryggen'' måste staten
också kräva en engagerad uppföljning av alla inblandade
myndigheter, organisationer, enskilda uppfinnare och
företag.Detta bland annat genom att de skall stimulera
massmedia -- press och TV -- att aktivt medverka till ett nytt
framtidsinriktat innovationsklimat i Sverige. Det vore också
på sin plats att inblandade intressenter tog initiativ till
genomförande av en större svensk innovationsmässa -- med
stöd av den föreslagna Innovationsfonden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en innovationsfond
för uppfinnar- och innovationsverksamhet i landet med ett
kapital på 100 miljoner kronor,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
kapitaltillskott på 100 miljoner kronor till NUTEK för
främjande av uppfinnar- och innovationsverksamheten i
landet enligt föreslagna riktlinjer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att genom en ändrad
skattelagstiftning -- för enskilda och företag -- medge avdrag
i deklarationen för satsningar i innovationsprojekt och
riskkapitalbolag,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i alla utvecklingsfonder
inrätta ett s.k produktråd i samarbete med SUF:s lokala
representant.
Stockholm den 22 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Simon Liliedahl (nyd)
Bengt Dalström (nyd)
Arne Jansson (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)