Sverige har i århundraden varit en av de världsledande
nationerna inom järn- och stålområdet. Under senaste
decennierna har storvolymsproduktion till stor del övergått
i lägre volymer men till högre värde. Det högre värdet har
uppnåtts genom vidareförädling och en snabb anpassning
till materialanvändarnas allt högre krav. Man skulle kunna
säga att andelen mjukvara i dagens stål och för övrigt även
andra material, speciellt pulverbaserade, är betydligt större
än i gårdagens stål. Detta innebär att större forsknings- och
utvecklingsinsatser krävs för att ta fram de material som
efterfrågas. Denna utveckling kommer att fortsätta.
Inom pulvermetallurgin utnyttjas tekniken dels för att
uppnå specifika materialegenskaper, dels för att uppnå en
viss funktion utan kostnadskrävande processteg. En
komponents geometri, tolerans och materialegenskaper
bestäms redan på pulverstadiet, varefter den färdiga
komponenten tillverkas med en minimal energiåtgång.
Numera ställs mycket höga krav på korta
utvecklingstider. Detta gäller i hög grad
pulvermetallurgiska material och komponenter. Eftersom
teknikens fördelar nås genom att integrera hela
tillverkningskedjan från pulver till färdig komponent måste
alla processteg utvecklas simultant. Detta kräver att
forskning bör inriktas på att lösa dessa frågor så att
resultaten härifrån snabbt kan omsättas i verklig
produktion. Den grundforskning som bedrivs är inte
användbar för detta ändamål.
Sverige är framstående idag
I relation till sin folkmängd är Sverige idag det absolut
''pulvermetallurgitätaste'' landet i världen. Sedan årtionden
har vi varit världsledande inom hårdmetall och
järn/stålpulver. Exportandelen för dessa områden är över
90%. Marknadsandelarna i hela världen är 20 resp 50%.
Andra områden som under 70- och 80-talen vuxit till stora
och ledande positioner är pulverbaserat snabbstål, sömlösa
rör, elektriskt motståndsmaterial och pulvermetallurgi för
flam- och plasmabeläggning. Dessutom finns ett flertal
områden som tack vare en stark industriell erfarenhet och
kompetens är på stark frammarsch. Dessa är exempelvis
specialstål för pulver och färdiga komponenter och
pulverbaserade specialstål för kompoundmaterial samt
tillverkning av komplicerade komponenter med unika
materialegenskaper via metallformsprutning.
Även om pulvermetallurgiska produkter huvudsakligen
är exportvara finns också flera användare bland våra
svenska ledande industrier där tillverkningsmetoden ger
låga tillverkningskostnader vid långa serier.
Situationen hotad
Pulvermetallurgins möjligheter, att tillverka till låga
kostnader och låg energiförbrukning samt att uppnå unika
materialegenskaper, ligger till grund för stora statliga
satsningar på detta område i Japan, USA, Tyskland m.fl.
industrinationer. Möjligheterna att uppnå de krav på
material som kommer att ställas från framtidsområdena
transport, kommunikation, rymd/flyg, tele, bioteknik etc
har identifierats. I Tyskland och i ännu större utsträckning
Japan finansieras den tillämpade pulvermetallurgiska
forskningen till stor del med statliga medel. Detta innebär
att företagen (d.v.s. svenska företagens konkurrenter) kan
ta över resultaten och erfarenheterna och på kort sikt
överföra dessa till kommersiell produktion. På detta sätt
blir överföringen från laboratorieförsök till produktion
snabb och i de flesta fall snabbare än vad de svenska
industriföretagen kan åstadkomma.
Även samarbetet mellan industri och institut eller
högskola är utbrett i de andra stora konkurrentländerna för
pulvermetallurgi. Ofta arbetar den statligt finansierade
forskaren ute på företagen. Dessutom planeras ofta
forskningsområden för högskolorna i samråd med
industriföretagen så att industrins behov kan tillgodoses på
ett tidigt stadium. Detta resulterar i konkreta användbara
resultat och ökad kompetens för det egna landets företag.
Förändring
Den pulvermetallurgiska industrin i Sverige önskar ett
utökat samarbete med högskolor och institut. Detta under
förutsättning att statliga medel satsas på den industriella
forskningen som är av tillämpad karaktär. Industrin säger
sig vara villig att satsa egen tid, utnyttjande av egen
utrustning samt att ställa sin kompetens och erfarenhet till
förfogande i gemensamma projekt med institut och
högskolor samt för planering och uppläggning av dessas
tillämpade forskning. För att samarbete skall bli
meningsfullt och leda fram till fortsatt och ökad
pulvermetallurgisk industriell verksamhet krävs att dessa
institutioner och högskolor har god kompetens och en
relativt stor omfattning. Det är väsentligt att
forskningsverksamheten byggs ut på de redan befintliga
platserna så att inte varje enhet blir för liten och därmed
sårbar. Idag finns pulvermetallurgisk forskning på Institutet
för Metallforskning, KTH, Chalmers och LuTH. Till dessa
bör resurser och kompetens koncentreras. Forskningen på
dessa platser bör huvudsakligen ligga inom process- och
materialforskningsområdet medan industrin till största
delen definierar användarens krav.
För att bygga upp en god kompetens med tillräckligt
stora personella resurser samt utrustning för forskning inom
pulvermetallurgiområdet krävs att staten medverkar i
denna verksamhet. Stödet bör sträcka sig över en lång
tidsperiod och genom en satsning på alla eller några av
ovanstående forskningscentra anses svensk
pulvermetallurgisk industri få goda förutsättningar för
fortsatt framgångsrik och utökad verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av statlig medverkan i
den pulvermetallurgiska forskningen samt att
förutsättningarna för statligt ekonomiskt stöd utreds.