Varje samhälle eller socialt system bygger på ett
samspel. I grunden finns vissa basvärden, de
sammanhållande grundvärderingarna eller etiken, som
sedan omsätts i normer eller regelverk. Ordet samhälle
betyder också gemensam grund. Under lång tid försvann
den etiska debatten från den politiska dagordningen, men
idag har vi istället en öppen debatt om bristen på etik.
Det är en ofrånkomlig utveckling eftersom inget samhälle i
längden klarar sig utan en etisk diskussion och en etisk
medvetenhet. Men debatten blottlägger även andra brister,
nämligen att endast få försöker beskriva hur ett etiskt
förhållningssätt uppstår samt att ännu färre försöker
definiera vilken etik som man bör utgå ifrån.
De politiska basvärden som västvärlden och
kristdemokraterna utgår ifrån har hämtat sin inspiration
från den judisk-kristna etiken, dvs de delar av den som är
tillämpbara inom politikens kompetensområde. Den
kristna inspirationen har framför allt givit oss synen på
människolivet och människovärdet, människans fysiska och
andliga behov och den etiska fostrans betydelse för det
medmänskliga umgänget. Vidare betonar den det
personliga ansvarstagandet för våra medmänniskor och den
värld vi lever i. En viktig hållpunkt är insikten om att
eftersom människan är ofullkomlig kommer det alltid att
existera en spänning mellan samhällets, eller en
organisations, etiska målangivelse och verksamhetens
faktiska resultat.
Eftersom marknaden är en beståndsdel av samhället kan
heller inte marknadsaktörerna ställa sig utanför etikens
krav. Kristdemokraterna vänder sig därför mot det synsätt
som förfäktas av Milton Friedman och vissa andra
ekonomer. De anser att företagets ansvar begränsas till att
göra en så stor vinst som möjligt och att följa lagarna. I
stället hävdar kristdemokraterna vikten av att alla,
inklusive företagen, känner ett djupt samhällansvar och
agerar därefter. Utvecklingen under senare år visar på
vikten av att detta betonas.
För att stärka den etiska medvetenheten och främja ett
förbättrat etiskt förhållningssätt bör man överväga
inrättandet av någon form av etiska råd inom medelstora
och stora företag. Detta etiska råd skulle kunna utarbeta en
etisk policy för företaget och avge rekomendationer till
styrelsen vid beslutsfattande. Bemanningen av nämnda råd
bör vara sammansatt så att den har både de anställdas,
ledningens och aktieägarnas förtroende.
Samhällets allmängiltiga etik, det vill säja den
''överideologi'' som samhället vilar på, måste vara
utgångspunkten för företagens etiska riktlinjer. Från
kristdemokratiskt håll hävdar vi att denna ''överideologi''
tar sin inspiration från den kristna etiken.
Utifrån de gemensamma värderingar som råder i
samhället bör företagen försöka tyda vilka krav den ställer
på företagets hela verksamhet. Det borde vara lika
självklart för ett företag att formulera korrekta etiska
riktlinjer som att utforma den egna affärsidén. Denna etiska
policy borde vara offentlig, ungefär som en
varudeklaration.
Ett exempel på hur staten kan främja en positiv
utveckling på området är att den föregår med gott exempel
genom att myndigheter, verk samt statliga bolag skapar
egna etiska råd samt tar fram egna etiska riktlinjer. Vidare
bör staten på alla sätt uppmuntra framväxten av en riktig
etisk debatt och medvetenhet i svenskt näringsliv. Likaså
bör staten uppmuntra till att etiska råd eller motsvarande
bildas på större och medelstora företag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens ansvar för att stimulera
tillkomsten av etiska råd och öka den etiska medvetenheten
i näringslivet.
Stockholm den 25 januari 1993
Stefan Attefall (kds)
Harald Bergström (kds)