Såväl statliga som privata system för pensionssparande
står inför kraftiga förändringar. Ytterligare en aspekt som
borde behandlas av pensionsutredningen är hur man med
nedanstående förslag kan åstadkomma större konkurrens
mellan försäkringsbolagen.
Speciellt viktigt kan detta vara mot den bakgrunden att
bolagen inte alltid gör säkra eller framåtsyftande
placeringar av det kapital de disponerar för
försäkringstagarnas räkning. Möjligheter borde finnas att
utan ekonomiska förluster kunna flytta sitt sparande från ett
bolag till ett annat på samma enkla sätt som en banksparare
idag kan byta bank.
Varje långsiktigt pensionssparande har idag en
individuell bokföring där sparandet månad för månad kan
följas, och där tillkommande återbäringar registreras. När
det är ett sparande med efterlevandeskydd ''fryses''
sparandet ifall försäkringstagaren avlider och
förmånstagarna får enligt tecknade överenskommelser ut
det hopsparade beloppet. Avbryter man ett sparande
uppstår ett fribrevsvärde, vilket fortsättningsvis förräntas
till dess utbetalningar sker enligt den aktuella
försäkringsöverenskommelsen. För varje försäkring finns
ett s.k. tekniskt värde, vilket kan motsvara vad försäkringen
i varje ögonblick är värd.
En försäkringstagare flyttar sitt sparande till annat bolag
och kräver utlösen av försäkringen, men med nu gällande
regler är det i praktiken omöjligt eftersom han då bara får
ut en bråkdel av sitt insparade belopp. Detta trots att
bolaget som ovan nämnts har gällande tekniskt värde
löpande registrerat, och detta värde med god mariginal
överstiger utlösenvärdet.
Detta gäller traditionellt försäkringssparande i våra
bolag. Nya försäkringsformer, t.ex. Unit Link eller
kommande personligt pensionssparande, får en mycket
flexiblare konstruktion som medger byte av fond och
administratör.
Det vore befogat att ändra regelverket i detta avseende
för de traditionella pensions- och kapitalförsäkringarna.
Ändringen skulle innebära att försäkringstagarna medges
rätt att flytta sitt sparande till annat bolag och därvid, lika
litet som bankspararen förlorar delar av kapital och ränta
vid byte av bank, inte drabbas av några reduktioner. När det
gäller pensionssparande som omfattas av vissa
skattefördelar -- som kompensation för att det är ett
långsiktigt, samhällsnyttigt sparande -- får givetvis inte nya
regler medge att försäkringstagaren i förtid tar ut och
disponerar sitt kapital; utbetalningar från den nye
förvaltaren skall följa godkänd pensionsplan. Medel från
kapitalförsäkring kan däremot disponeras friare, förbrukas
eller flyttas till annan valfri sparform.
Mot detta förslag skulle kunna invändas att
försäkringsbolagen får svårare att själva göra långsiktiga
placeringar eftersom de alltid löper risken att bli krävda på
förtida utbetalningar. Samma argument gäller i så fall också
bankväsendet, men ingen skulle idag komma på den tanken
att tillåta bankerna att göra kraftiga reduktioner från
insättningsbeloppen om spararna vill flytta sina medel.
Enligt förslaget blir pengarna kvar i försäkringssystemet i
sin helhet. Det ställer krav på bolagens duglighet och
förbättrar konkurrensen. Spararna får ökad valfrihet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om friare regler vid byte av
pensionsbolag.