Tjänstesektorns betydelse växer i alla industrialiserade
länder. Både tjänsternas andel av BNP och av arbetskraften
är i dag betydligt större än varuproduktionens.
Tjänstesektorns tillväxt fortsätter att öka. Framtidens
ekonomi kommer i hög grad att bero på hur tjänstesektorn
kommer att utformas och utvecklas. Detta förhållande
avspeglas inte i någon större omfattning i den industri- eller
forskningspolitik som bedrivs i vårt land eller i omvärlden.
Kunskapen om tjänstesektorn och dess utveckling är
bristfällig.
Branschstudier har genomförts inom nästan alla
industribranscher t.ex. inom varvs-, stål- och
bilbranscherna. Program och organisationsformer finns för
att främja exempelvis produktutveckling inom industrin
(NUTEK), snabbare teknikinförande (teknikcentra), stöd
till små och medelstora företag och exportstöd.
De olika delarna av tjänstesektorn saknar fortfarande
seriösa branschstudier som kartlägger läget, systematiserar
vad de innehåller, pekar på tänkbara
utvecklingsmöjligheter och på eventuella behov av insatser.
Den långsiktiga tillväxten, oberoende av konjunkturer,
kommer i utvecklade industriländer att ske inom
tjänstesektorn. Denna trend är tydlig i företagen. Den
verkar vara likartad oberoende av om tjänsterna utförs i
privat eller i offentlig regi. Trots det saknas i de flesta länder
en medveten strategi för att underlätta processen.
Kunskaperna om sektorn är bristfällig.
Vi förslår att ett län utses till ''tjänstelän'', där speciella
insatser görs för att kartlägga tjänstesektorn och där olika
metoder prövas för att utveckla sektorn.
Den statistiska informationen om tjänstesektorn är inte
särskilt omfattande. Därför behöver SCB:s statistik om
tjänstesektorn öka i omfattning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av studier om
tjänstesektorns utveckling.
Stockholm den 22 januari 1993
Anders Nilsson (s)
Inga-Britt Johansson (s)