Sverige har aktivt deltagit i internationellt
rymdsamarbete sedan år 1962 och även satsat på ett stort
nationellt program. Under de första åren Sverige var aktivt
på rymdområdet motiverades verksamheten av
forskningsskäl. Under senare år har näringspolitiska motiv
betonats alltmer tillsammans med utrikes- och
forskningspolitiska liksom även regionalpolitiska motiv.
Ur regionalpolitisk synpunkt har den svenska
rymdverksamheten en särskild betydelse för de nordligaste
delarna av landet, då den varit synnerligen betydelsefull för
att bidra till näringsutvecklingen i Kiruna.
Med rymdverksamheten har Kiruna, som tidigare varit
helt och ensidigt beroende av gruvindustrin, fått en ny och
högteknologisk gren i sitt näringsliv. Verksamheten bygger
på det geografiska läget högt uppe i norr och på andra
oräkneliga gynnsamma betingelser. Antalet anställda inom
rymdverksamheten i Kiruna rör sig om närmare 400.
Rymdstyrelsen är ansvarig myndighet för frågor som
gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten och
styrelsen skall bl.a. initiera forsknings- och
utvecklingsarbete samt verka för en samordning av olika
intressenters verksamhet.
De tekniskt verkställande uppgifterna inom
rymdprogrammet utförs på Rymdstyrelsens uppdrag av
Svenska Rymdaktiebolaget (Rymdbolaget). Bolaget, med
huvudkontoret lokaliserat i Solna, är helägt av staten och
driver bland annat den svenska rymdbasen Esrange i
Kiruna.
Esrange anlades i mitten av 1960-talet som
uppskjutningsbas för sondraketer av ESA:s föregångare
ESRO. I samband med att ESA bildades övertogs
anläggningarna av svenska staten och Rymdbolaget svarar
således för driften av anläggningarna. Verksamheten har
sedan 1972 successivt utvidgats och omfattar nu bland annat
styrning och kontroll av satelliter samt nedtagning av data
från fjärranalyssatelliter.
Inom Rymdbolaget har helt nyligen förändringar av
bolagets organisation aktualiserats. Av vad som
framkommit skall bland annat Esrange-basen helt ställas
under huvudkontorets chefskap, vilket starkt har bidragit
till en växande oro bland de anställda som menar att detta
kommer att försvåra basens utveckling och motverka dess
framtidsvisioner. Det kan också påpekas, att det därtill
redan nu utförs alltför många och stora arbetsuppgifter på
huvudkontoret, som med fördel av regionalpolitiska skäl
och utan merkostnader skulle kunna utföras på Esrange.
Rymdbasen Esrange är ett begrepp, ett företag i
Norrbotten, som är internationellt känt och fått ett
respekterat namn. Detta har man uppnått genom de
anställdas insatser som med sin kompetens, djärvhet och
företagsamhet lyckats upprätta lönsamma långtidskontrakt
med utländska företag inom rymdverksamheten.
För vår del vill vi uttala, att vi delar de anställdas oro,
och enligt vår uppfattning måste samhället som ägare av
Rymdbolaget aktivt gå in i det nu pågående arbetet om en
förändrad organisation med en klart uttalad regionalpolitisk
målsättning, där alternativa lösningar prövas med t.ex. en
egen ekonomisk enhet för Esrange, men även en total
utlokalisering från Solna till Kiruna. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den förändrade organisationen
inom Svenska Rymdaktiebolaget.
Stockholm den 21 januari 1993
Bruno Poromaa (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Åke Selberg (s)
Leif Marklund (s)
Monica Öhman (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)