Under 1980-talet försvann det mesta av svensk
varvsindustri. Cirka 15 000 varvsanställda förlorade sina
arbeten. Detta har betytt att betydande kompetens har gått
förlorad. Nu kan vi skönja en ny situation. Fartygsflottan
blir äldre, behovet av förnyelse och därmed nybyggnad av
fartyg ökar. Den kapacitet inom svensk varvsindustri som
finns kvar måste enligt vår uppfattning värnas. Detta kan
som vi ser det göras på två sätt.
Det ena är att komplettera med alternativ produktion.
Satsningarna i infrastruktur betyder byggande av ett stort
antal broar, många av dessa är byggda som
stålkonstruktioner. Dock är det så att ett fyrtiotal av dessa
broar under senare år blivit byggda av norska och finska
företag. Det finns skäl att undersöka hur svenska företag
kan medverka i de stora nödvändiga investeringar som görs
i bl.a. vårt väg- och järnvägsnät.
Det kan också ifrågasättas om det är riktigt att svenska
staten i olika former beställer produktion i andra länder, där
dessa på olika sätt subventionerar sina företag men inte vi
våra. Detta betyder att konkurrensen på lika villkor
åsidosätts för svenska företag.
Det andra sättet att rädda vår varvsindustri är att
behandla våra företag efter två grundläggande regler,
nämligen konkurrens på lika villkor och en anpassning till
de förhållanden som gäller för EG-länderna. När det gäller
subsidier till fartygsproduktion så vore det, enligt vår
mening, absolut bäst om EGs länder och våra grannländer
liksom vi kunde avskaffa subventionerna. Då blev det
konkurrens på något så när lika villkor. Nu är det emellertid
så att såväl EG som Tyskland och Norge fattat beslut om
fortsatta subventioner. Danmark har regler som också
innebär viss subvention av dansk fartygsproduktion. Här
följer en faktaredovisning av subventioner vid
fartygsproduktion i EG-länder och våra grannländer.
Internationell betraktelse av subvention av
fartygsproduktion (varvsstöd)
1. Danmark -- Trots såväl OECD-finansiering som
mycket fördelaktig anpartsfinansiering med 15--19 %
beräknat värde har de danska varven en otillfredsställande
beläggning.
Många varv inklusive de två danska räknar med
friställningar. Från regeringens sida har åtgärder vidtagits
för att trygga varvsnäringens framtid.
Folketinget har antagit ett nytt tvåårigt varvsstöd, som
ger danska varv EGs maximala statsstöd på 9 % av
ordervärdet. Det nuvarande varvsstödet förlängs i två år
och som något nytt införs en statsgaranti för 20 % av
finansieringen. Resten kan finansieras genom OECD-lån (8
procents ränta) och statsstödda indexlån (4--6 procents
ränta).
Danmark höjer nu gränsen för indexlån från 39 % till 45
% av ordervärdet medan gränsen för OECD-lån fortsatt är
35 %. Varven kan låna upp till 60 % av ordervärdet hos
Danmarks Skibskreditfond. Tidigare ställde bankerna upp
med den resterande garantin på 20 %, men där träder nu
staten till.
2. Norge -- Subsidierna var tidigare totalt 11,4 %.
Regeringen ville sänka nivån ett par procent, men efter att
noggrant ha analyserat marknadssituationen höjdes
varvsstödet till 13,2 %. Trots denna höjning klagar norsk
varvsindustri och vill förutom subsidier ha OECD-
finansiering för att klara konkurrensläget. Av 31 varv är det
endast 6 som har full sysselsättning under 1993.
3. Tyskland -- OECD-finansiering + subsidier 9 %.
Sysselsättningsläget vid de tyska varven är prekärt. Endast
några få har full sysselsättning 1993. Tolv varv har mindre
än 20 % utnyttjandegrad. Åtskilliga varv planerar
korttidsarbete.
4. EG-kommissionen har på grund av det akuta läget
beslutat att ej sänka subsidienivån utan fryser den vid 9 %.
Denna redovisning visar att Sverige måste göra något för
att bevara det som finns kvar av svensk varvsindustri.
Situationen för de svenska varven är näst intill omöjlig. I en
situation med allt lägre fartygspriser och ytterligt pressade
marginaler är ett varvsstöd av avgörande betydelse. Om
man av något skäl inte vill införa regler som liknar EGs finns
en annan om än sämre lösning. Fram till den 14 januari 1993
gällde att svensk fartygsproduktion subventionerades med
5 %. Dessa regler kunde förlängas lika länge som våra
konkurrentländer subventionerar sin varvsindustri.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att svensk
varvsindustri ges möjlighet att konkurrera på samma villkor
som våra grannländer och EG-länderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att svensk industri bör få chans
att konkurrera på lika villkor när det gäller byggandet av
t.ex. broar till svensk infrastruktur, för att värna om svenska
arbetstillfällen.
Stockholm den 26 januari 1993
Bo Nilsson (s)
Bo Bernhardsson (s)
Johnny Ahlqvist (s)
Sten Östlund (s)