Nationell satsning för kvalitetsutveckling

Svensktillverkade produkter har varit kända för hög
kvalitet. Kvalitet har varit svenska säljares viktigaste
säljargument. Tråkigt nog har stora delar av den svenska
industrin varit alltför ouppmärksam på
händelseutvecklingen. Det har gjort att allt fler
konkurenter både hunnit i fatt Sverige och i flera fall nått
betydligt längre i fråga om hög kvalitet.

Kravet på kvalitet och på en tillförlitlig dokumentation
av att företagen lever upp till internationell standard på
området har stigit oavbrutet.

Ett sådant internationellt kvalitetsbegreppet är ISO
9000. ISO 9000 har och kommer att ha en mycket stor
betydelse i förhandlingar mellan beställare och
leverantörer. Detta i sin tur utvecklar kvalitetstänkandet
och ger i slutändan konsumenterna bättre produkter och
service.

Intresset för att bli certifierad i enlighet med ISO 9000-
standard har vida överträffat de förväntningar man hade då
standarden fastställdes.

Nu måste Sverige satsa på en kraftig utveckling av
kvalitetsarbetet. Inom EG har det fattats beslut på
harmonisering av regler och standarder samt olika typer av
formella attester, provningar och typgodkännande för
produkter avsedda för EG:s inre marknad. I detta
sammanhang är även meningen att samma regler skall gälla
i minst motsvarande grad på importerade varor till EG-
land. Precis som på så många andra områden måste Sverige
oberoende av om vi är med i EG eller inte ställa upp på
kvalitetskraven för att få vara med och leverera på en
internationell marknad.

Tråkigt nog har vi i Sverige inte hängt med i den här
utvecklingen. Bara omkring 200 svenska företag har
meriterat sig för certifiering. Som exempel kan nämnas
Storbritannien där omkring 20.000 företag har certifikat.
Storbritannien har satsat stort på att så många företag som
möjligt ska leva upp till kvalitetsbegreppet ISO 9000.

I framtiden kommer inte ens ISO 9000 att räcka som
kvalitetsbegrepp. Den japanska marknaden har gått
betydligt längre. Den kräver ''inga fel alls''. Köparen skall
inte behöva kontrollera ingående leverans.
Leveranskontroll kostar pengar. Den japanske köparen
ställer inte upp på att behöva kontrollera ingående
leveranser. Den kontrollen får säljaren stå för. Uppstår ett
fel under ett år så måste fortsättningsvis alla leveranser
kontrolleras. Fel i leveransen betyder i fråga om japanska
kunder att man förlorar kunden.

Kvalitetsbegrepp som ISO 9000 har uppfattats som
alltför statiska. Därför utvecklas nu ISO-standarden till en
helhetssyn som går under beteckningen ''Total Quality
Management''. Kraven kommer även att omfatta de
''japanska'' statistiska metoderna för kvalitetssäkring. Den
flödes- eller processyn som är svår att upptäcka i dagens
ISO-standard är fullt utvecklad om några år.

I det internationella dynamiska skeendet som pågår på
kvalitetsområdet måste Sverige hänga med. Det gamla
svenska begreppet måste få ny aktualitet. Svensk kvalitet
bör få en minst lika hög klang i företagarvärlden som det
internationella begreppet ISO 9000.

Vi föreslår därför att ett nationellt kvalitetsprogram
startas. Programmet skall syfta till att många fler företag än
i dag startar praktiskt inriktat kvalitetsarbete.
Kvalitetprogrammet ska i första hand hjälpa mindre och
medelstora företag att komma igång med aktivt och
praktiskt kvalitetsarbete. Syftet är att så många som möjligt
uppnår trepartscertifikat enligt ISO 9000. Vi tror att
''hävstångseffekterna'' av en nationell samling blir mycket
stor, och effekten redan vid en liten insats kommer att bli
betydande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nationellt program för
kvalitetsutveckling.

Stockholm den 20 januari 1993

Carl Olov Persson (kds)

Dan Ericsson (kds)

i Kolmården