Till följd av den fortgående integrationen av Sveriges
utrikeshandel med såväl EG/EU som med världshandeln
inom ramen för GATT uppkommer behov av översyn av
svensk myndighetsorganisation på handelns och industrins
område.
Det förefaller angeläget att varje myndighet som har att
syssla med handelsrelaterade frågor och industrirelaterade
frågor också besitter sakkunskap i EG/EU-frågor och
frågor som avser internationell integration. Nya områden
berörs av den integrerade handeln. Detta gäller främst för
svensk del fiskets och jordbrukets situation där såväl handel
som produktion och distribution berörs av de nya regelverk
som kan komma att gälla för svensk del.
Internationella handelsfrågor handläggs för närvarande
inom ramen för UD medan andra handelsfrågor med
anknytning till svensk näringsverksamhet handläggs på
näringsdepartementet och i myndigheter som är
underställda näringsdepartementet.
Industristödsfrågor liksom även frågor avseende
industriutveckling och utvecklingsbidrag handläggs numera
inom NUTEK. NUTEK besitter stora utredningsresurser.
NUTEK saknar emellertid anknytning till myndighet med
kompetens inom internationell handel och internationell
integration. Generaldirektörerna för NUTEK och
Kommerskollegium har ålagts ett intimt samarbete för att
optimera utnyttjandet av de båda myndigheternas resurser.
Detta är inte tillräckligt för att optimera statens tillgängliga
utredningsresurser och statens tillgängliga
kunskapsreserver inom handelns och industrins områden.
En stor del av framgången för Japans industri har varit
förmågan att på ett objektivt sätt samordna statens
forsknings- och utvecklingsresurser med industrins. Sedan
grundforskningsavsnittet och tillämpningsutvecklingen
avslutats har utvecklade industriprojekt friställts för
utnyttjande av japansk industri, vilket synes ha möjliggjort
en mycket stark industriutveckling inom Japan, särskilt
inom högteknologiområdena.
Mot bakgrund av det som nu anförts förefaller det
mycket önskvärt för effektiviseringen av svensk förvaltning
inom industrins och handelns områden att en
myndighet skapas där koordinationen mellan statens
aktiviteter och näringslivets aktiviteter utövas och där
kunskapsuppbyggnad sker framför allt beträffande
handelns integration med de internationella marknaderna,
men även i fråga om internationell integration i allmänhet.
Till en sådan samlad myndighet med ansvar för samrådet
mellan staten och olika näringsgrenar bör föras alla
myndighetsfunktioner avseende jordbruk och
livsmedelsproduktion eftersom dessa i så utomordentligt
hög grad i fortsättningen, i alla avseenden, kommer att vara
direkt beroende av internationell handel och utveckling av
handeln i detta fält.
En sådan omorganisation av myndighetsstrukturen som
ligger i detta förslag torde nödvändiggöra övervägande om
den nuvarande uppdelningen av handelspolitiken mellan
näringsdepartementet och utrikesdepartementet är
önskvärd. Det bör övervägas om inte alla handelsfrågor kan
sammanföras i ett handelsdepartement som gives ansvaret
för förvaltning av myndighetsorganisationen och där
möjligen Kommerskollegium är bäst ägnat att svara för
samordningen på myndighetsplanet. På sikt bör
Kommerskollegium, om dess organisation och resurser
förstärks, kunna överta en sådan roll som den MITI har för
samordning på forsknings- och utvecklingsområdet. Svensk
internationell handelspolitik, liksom statens kontaktyta mot
näringslivet, skulle kunna utvecklas i avsevärd grad om en
sådan samordning som här föreslås genomförs.
Kommerskollegium har en stark och respekterad
ställning i internationellt sammanhang och i Sveriges
näringsliv och är känt för stor sakkunskap rörande regler för
internationell handel, såväl inom Europa som globalt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av organisationen av
samtliga departement och myndigheter som har ansvar för
handels-, närings- och industrirelaterade frågor.