Kooperation som förnyelse i den offentliga sektorn
Förnyelsen av den offentliga sektorn har pågått i flera år.
Förnyelsen har genomgående haft som syfte att pröva nya
former som ger medborgarna ökat inflytande över
samhällsbesluten.
Målet har också varit att förbättra servicen så att den
stämmer bättre med medborgarnas/brukarnas behov och
önskemål.
Ytterligare ett viktigt mål har varit att öka effektiviteten
i den offentliga sektorn.
På senare år har det blivit allt vanligare att förnyelsen
skett genom att verksamheter bedrivs fristående och i andra
företagsformer än de som är vanliga inom offentlig
verksamhet. Dessa nya former har dock så gott som alltid
helt eller delvis finansierats av det gemensamma och kan
därmed ses som en form av uppdragsverksamhet snarare än
privata marknadslösningar.
Bland dessa fristående företagsformer har den
kooperativa en särart. Skälet är att kooperativa företag
kombinerar närhet, inflytande och därmed också högre
effektivitet med långsiktighet och sociala mål. Andra
associationsformer, t.ex. aktiebolaget, har i sin
konstruktion inte denna kombination av ekonomiska och
sociala mål. Aktiebolaget lägger tonvikten på vinstens roll.
Det kooperativa företaget lägger tonvikten på
medlemmarnas nytta av företaget.
Att låta människor bli delaktiga och att tillvarata
engagemang är ett sätt att vårda och fördjupa demokratin i
samhället -- ett sätt som också leder till högre effektivitet.
Dessa värden förverkligas bättre i den kooperativa
företagsformen än i någon annan företagsform.
Inom ramen för offentlig sektor kan man idag finna flera
former av kooperativ.
Brukarkooperativ
För närvarande finns ca 1 000 föräldrakooperativa
barnstugor. Detta är exempel på brukarkooperativ där
behovet av barntillsyn och barntillsyn med speciella
kvalitéer har varit drivkraften i utvecklingen. I
föräldrakooperativen är det föräldrarnas/brukarnas behov
och uppfattningar om vad som är god barnomsorg som styr
verksamheten.
På flera ställen i landet finns föräldrakooperativa skolor.
Ofta har föräldrarna i dessa kooperativ haft sina barn i
kooperativ barnomsorg och vill fortsätta sitt arbete och sitt
engagemang med sina barns vardag även när dessa uppnår
skolåldern.
Även på handikappområdet finns exempel på
brukarkooperativ. På 5 orter finns kooperativ bildade av
handikappade som själva anställer sina vårdare. Det
handlar om gravt handikappade personer som genom den
kooperativa företagsformen ges möjlighet till ett avgörande
inflytande över sitt eget behov av personlig assistans.
Inom verksamhet för utvecklingsstörda och inom
psykiatrin finns sedan många år arbetskooperation som ett
led i vård och rehabilitering. Uppskattningsvis finns ett 20-
tal sådana kooperativ där medlemmarnas behov av
meningsfullt arbete varit det drivande i arbetet.
Jämtland har varit föregångare med brukarkooperativ
inom äldreomsorgen. Det mest kända är Lövvik. Detta
kooperativ innehåller, förutom kooperativt boende, även
övrig erforderlig äldreomsorgsverksamhet såsom sjuk- och
hälsovård, hemtjänst, hemsjukvård, dagcentral och
färdtjänst. Kooperativet kommer dessutom att organisera
studieresor, trädgårdsodling, service-, fritids-, kultur- och
inköpsverksamhet vari medlemmarna deltar som
konsumenter och/eller producenter.
Det senaste tillskottet är arbetskooperativ inom
missbrukarvården med syfte att ge missbrukare arbete och
rehabilitering.
Personalkooperativ
Ett annat exempel på kooperation inom ramen för
offentlig verksamhet är personalkooperativ. I dag finns
personalkooperativ inom barnomsorg, skola, hemtjänst,
hälso- och sjukvård samt inom teknisk förvaltning
(vaktmästeri och städning). I Avesta kommun finns
dessutom ett personalkooperativ för kommunens kulturella
verksamhet. På flera platser är kooperativa bibliotek under
bildande.
Blandkooperativ
Det är troligt att vi de kommande åren får se kooperativa
blandformer, dvs. med både brukare och personal som
medlemmar. Embryon till sådana finns inom
handikappområdet och inom äldreomsorgen.
Den form av blandkooperativ som är bäst utvecklad är
samhällskooperativen varav det mest omtalade är Huså i
Jämtland. Dessa kooperativ är ett sätt för människor i
glesbygd att bo kvar och skaffa arbetstillfällen och service
till bygden.
Utveckling i framtiden
Den utveckling av kooperativa lösningar inom offentlig
sektor som här översiktligt beskrivits är mycket intressant.
Vi är övertygade om att kooperativ kommer att spela en allt
viktigare roll i förnyelsen av den offentliga sektorn. Därför
är det viktigt att erfarenheterna nu tas tillvara och
förmedlas vidare.
Grundläggande är att de kooperativa företagsformerna
ges samma möjligheter och rättigheter att utvecklas som
andra alternativ till offentlig verksamhet. Det är således
stötande när ett departement ger bidrag till utbildning som
enbart tar upp aktiebolagsformen och handelsbolag.
Det är vår mening att brukarnas engagemang och
medverkan i kooperativen är en särskilt kvalitetshöjande
faktor som ger kooperativen en särställning i jämförelse
med andra nya former för offentlig verksamhet.
I brukarkooperativen är medverkan självklar och
inbyggd i verksamhetsformen. I alla andra alternativ måste
brukarnas möjligheter att påverka tillgodoses på annat sätt.
Detta är inte alltid så lätt att lösa.
Problemet är inte heller i första hand att det finns
formella hinder. De huvudsakliga hindren handlar i stället
om dåliga kunskaper om och ibland en fördomsfull
inställning till den kooperativa företagsformen bland
ansvariga i myndigheter, kommuner och landsting.
Det finns en lång tradition av att driva verksamheter i
statlig, landstings- och kommunal regi. Att bryta upp och
skapa nya strukturer fordrar nya kunskaper. Det måste ses
som utomordentligt viktigt att de nya strukturerna som nu
växer fram ges de bästa förutsättningar, så att de blir stabila
för såväl brukare och personal som för skattebetalarna.
Områden som barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård,
äldreomsorg och handikappomsorg kan inte tillåtas bli
experimentområden. Det mänskliga kapitalet, sjuka, barn,
äldre och handikappade tillåter helt enkelt inte detta.
Den kunskap och kompetens som under de senaste åren
vuxit fram bl.a. inom lokala kooperativa utvecklingscentra
(LKU) är ett viktigt inslag för att tillgodose information och
rådgivning till blivande kooperatörer.
Även juridisk, ekonomisk och arbetsrättslig kompetens
är viktiga inslag då nya kooperativ skall formas.
Civildepartementets kooperativa råd bör i samarbete med
LKU, KOOPI m.fl. se till att stödet till kooperativ
utveckling blir så allsidigt som behövs.
Vidare bör brukarnas behov av konsumentupplysning
om de olika brukarstyrda alternativen beaktas. Resurser för
detta bör finnas inom den kooperativa stödstrukturen som
utgår från Kooperativa rådet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att öka
konsumenternas och personalens information och
kunskaper om kooperativa lösningar inom den offentliga
sektorn.
Stockholm den 20 januari 1993
Inga-Britt Johansson (s)
Roland Sundgren (s)
Alf Egnerfors (s)
Marianne Carlström (s)
Ingrid Andersson (s)