Den svenska industrin bygger huvudsakligen på
uppfinningar från förra sekelskiftet. Bilar, telefoner,
kylskåp, papper, etc är exempel härpå. Trots att den första
fungerande datamaskinen (BESK) och den platta
bildskärmen utvecklades i Sverige, är vi inte nämnvärt
producerande på dessa områden. Den svenska
civilingenjörsutbildningen är också påfallande kort i
förhållande till våra konkurrentländers.
Den högre utbildningen har spritts till ett stort antal små
högskolor, medan man internationellt anser att ett
framgångsrikt universitet behöver ett omland på minst en
miljon invånare för att kunna rekrytera en tillräcklig kreativ
massa. Japanska företag bedriver dessutom en effektiv
''head-hunting'' via de stora databaserna för att rekrytera
begåvningar från skilda länder, vilket leder till motsvarande
kompetensförluster på andra håll. Svensk industri befinner
sig idag till största delen inom den priskonkurrerande
sektorn, d.v.s vi konkurrerar främst genom låga löner.
Detta är inte bra.
Enligt ekonomer kommer den sjätte Kondratieffvågen
att innebära utveckling inom datakommunikation, optik,
solar- och miljöteknik, gen- och bioteknik. På dessa
områden där den produktkonkurrerande sektorn kommer
att finnas, och därmed de höga priserna och lönerna, är
Sverige påtagligt svagt.
Det finns all anledning att utreda hur Sverige skall öka
sin kompetens och stimulera en omstrukturering av
industrin.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en omstrukturering
av svensk industri.