Trä är Sveriges viktigaste tillgång. Trä är en betydande
tillgång för oss, det är det miljövänligaste av alla
byggmaterial, det ingår i det naturliga kretsloppet och det
är extremt energisnålt.
Produktionen, användningen och skrotningen av
materialet trä förorenar inte. Andra material gör ofta
motsatsen.
Trä är därför en unik tillgång för Sverige.
Skogstillgångarna i Sverige ökar nu mycket snabbt. Vi
har aldrig haft så mycket skog som nu.
Den stora skogstillgången öppnar nu möjligheter att
bättre ta tillvara och utveckla vår träråvara.
Den trämekaniska industrin har länge spelat en
undanskymd roll i förhållande till den större massa- och
pappersindustrin.
Den trämekaniska industrin omsätter ca 42 miljarder
kronor och exportvärdet är ca 19 miljarder kronor. Enbart
bytesbalanstillskottet är lika stort som från bilindustrin och
all industri finns i Sverige.
Det är också den trämekaniska industrin som till stor del
betalar det svenska skogsbruket. Timret står för 2/3 av
skogsägarens nettoinkomster. Vårt högklassiga svenska
skogsbruk finansieras därmed huvudsakligen av
träindustrin.
EG blir världens största marknad även för byggmaterial
och trä. Våra konkurrenter sköter inte sina skogar som vi
och får svårigheter av miljöskäl. Det gäller särskilt
träleverantörer från tropikerna men även USA och
Kanada.
Konkurrentmaterial som plast och aluminium kommer
också att få svårigheter av energi- och miljöskäl.
Svensk trämekanisk industri har just nu en historisk
möjlighet att utvecklas och stärka sin ställning.
Det handlar nu om att investera i framtida intäkter och
bättre lönsamhet -- med unika råvaruförutsättningar och
goda marknadsförutsättningar.
Förhåller vi oss passiva får vi inrikta oss på en roll som i
huvudsak råvaruleverantörer, vilket medför lägre intäkter
och en fortsatt stor konjunkturkänslighet.
Den trämekaniska industrin består av ett stort antal
företag över landet. Det är på många sätt en styrka.
Industrin är flexibel och mångfasetterad. Står på många
ben. Det är däremot svårt, mot bakgrund av den
trämekaniska industrins struktur, att föra en kraftfull
marknadsutveckling och teknisk utveckling på det sätt som
stora företag i andra branscher gör.
Detta är den trämekaniska industrins problem just nu:
hur ta tillvara de möjligheter som nu uppstår utan ett
kraftfullt agerande på områdena teknik och marknad? Hur
förena de små företagens flexibilitet med de störres
utvecklingskraft?
Den trämekaniska industrins struktur med många olika
företag spridda över landet är på många sätt bra men
försvårar en kraftfull gemensam satsning.
Visserligen pågår ett intensivt arbete inom branscherna
för att finna en lösning på detta problem och för att
åstadkomma ett kraftfullare gemensamt agerande. Men det
bör finnas ett nationellt intresse av att medverka i dessa
strävanden så att trähanteringen i vårt land utvecklas och
konkurrenskraften på utlandsmarknaden stärks.
Staten kan här göra betydande insatser för att den
trämekaniska industrin i Sverige skall kunna ta tillvara den
utvecklingspotential som nu finns.
Staten skulle, liksom flera andra länder gör, genomföra
särskilda program för den trämekaniska industrin. USA och
Kanada gör redan nu statligt finansierade exportfrämjande
insatser för sin trämekaniska industri.
I Sverige satsar stat och industri nu drygt 100 miljoner
kronor på FoU-verksamhet inom träområdet, vilket är helt
otillräckligt. Bl.a. därför ersätts trä onödigtvis av andra
material, även där trä skulle vara bättre.
En kraftfullare satsning bör ske inom grundforskning vid
universitet och högskolor och på den tillämpade FoU-
verksamheten vid branschforskningsinstitut och högskolor
om trä och träanvändning. Det är även av betydelse att trä
får ett ökat utrymme i undervisningen vid landets
gymnasier, högskolor och universitet.
Det påbörjade Nordiska FoU-samarbetet bör fullföljas
och förstärkas. Stora samordningsfördelar kan uppnås
genom ett bättre utnyttjande av de olika ländernas
kompetens på träområdet.
De små och medelstora företagen bör ges möjlighet att
stärka kontinuiteten i FoU-satsningarna genom att i
bokslutens balansräkningar bygga upp fonder att
disponeras för utvecklingsändamål.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av den trämekaniska
industrin.
Stockholm den 14 januari 1993
Sven Lundberg (s)
Bo Forslund (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
Hans Stenberg (s)
Elvy Söderström (s)