Trä är Sveriges viktigaste tillgång. Trä är en betydande tillgång för oss, det är det miljövänligaste av alla byggmaterial, det ingår i det naturliga kretsloppet och det är extremt energisnålt.
Produktionen, användningen och skrotningen av materialet trä förorenar inte. Andra material gör ofta motsatsen.
Trä är därför en unik tillgång för Sverige.
Skogstillgångarna i Sverige ökar nu mycket snabbt. Vi har aldrig haft så mycket skog som nu.
Den stora skogstillgången öppnar nu möjligheter att bättre ta tillvara och utveckla vår träråvara.
Den trämekaniska industrin har länge spelat en undanskymd roll i förhållande till den större massa- och pappersindustrin.
Den trämekaniska industrin omsätter ca 42 miljarder kronor och exportvärdet är ca 19 miljarder kronor. Enbart bytesbalanstillskottet är lika stort som från bilindustrin och all industri finns i Sverige.
Det är också den trämekaniska industrin som till stor del betalar det svenska skogsbruket. Timret står för 2/3 av skogsägarens nettoinkomster. Vårt högklassiga svenska skogsbruk finansieras därmed huvudsakligen av träindustrin.
EG blir världens största marknad även för byggmaterial och trä. Våra konkurrenter sköter inte sina skogar som vi och får svårigheter av miljöskäl. Det gäller särskilt träleverantörer från tropikerna men även USA och Kanada.
Konkurrentmaterial som plast och aluminium kommer också att få svårigheter av energi- och miljöskäl.
Svensk trämekanisk industri har just nu en historisk möjlighet att utvecklas och stärka sin ställning.
Det handlar nu om att investera i framtida intäkter och bättre lönsamhet -- med unika råvaruförutsättningar och goda marknadsförutsättningar.
Förhåller vi oss passiva får vi inrikta oss på en roll som i huvudsak råvaruleverantörer, vilket medför lägre intäkter och en fortsatt stor konjunkturkänslighet.
Den trämekaniska industrin består av ett stort antal företag över landet. Det är på många sätt en styrka. Industrin är flexibel och mångfasetterad. Står på många ben. Det är däremot svårt, mot bakgrund av den trämekaniska industrins struktur, att föra en kraftfull marknadsutveckling och teknisk utveckling på det sätt som stora företag i andra branscher gör.
Detta är den trämekaniska industrins problem just nu: hur ta tillvara de möjligheter som nu uppstår utan ett kraftfullt agerande på områdena teknik och marknad? Hur förena de små företagens flexibilitet med de störres utvecklingskraft?
Den trämekaniska industrins struktur med många olika företag spridda över landet är på många sätt bra men försvårar en kraftfull gemensam satsning.
Visserligen pågår ett intensivt arbete inom branscherna för att finna en lösning på detta problem och för att åstadkomma ett kraftfullare gemensamt agerande. Men det bör finnas ett nationellt intresse av att medverka i dessa strävanden så att trähanteringen i vårt land utvecklas och konkurrenskraften på utlandsmarknaden stärks.
Staten kan här göra betydande insatser för att den trämekaniska industrin i Sverige skall kunna ta tillvara den utvecklingspotential som nu finns.
Staten skulle, liksom flera andra länder gör, genomföra särskilda program för den trämekaniska industrin. USA och Kanada gör redan nu statligt finansierade exportfrämjande insatser för sin trämekaniska industri.
I Sverige satsar stat och industri nu drygt 100 miljoner kronor på FoU-verksamhet inom träområdet, vilket är helt otillräckligt. Bl.a. därför ersätts trä onödigtvis av andra material, även där trä skulle vara bättre.
En kraftfullare satsning bör ske inom grundforskning vid universitet och högskolor och på den tillämpade FoU- verksamheten vid branschforskningsinstitut och högskolor om trä och träanvändning. Det är även av betydelse att trä får ett ökat utrymme i undervisningen vid landets gymnasier, högskolor och universitet.
Det påbörjade Nordiska FoU-samarbetet bör fullföljas och förstärkas. Stora samordningsfördelar kan uppnås genom ett bättre utnyttjande av de olika ländernas kompetens på träområdet.
De små och medelstora företagen bör ges möjlighet att stärka kontinuiteten i FoU-satsningarna genom att i bokslutens balansräkningar bygga upp fonder att disponeras för utvecklingsändamål.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av den trämekaniska industrin.
Stockholm den 14 januari 1993 Sven Lundberg (s) Bo Forslund (s) Britta Sundin (s) Bo Holmberg (s) Hans Stenberg (s) Elvy Söderström (s)