På marknaden finns fortfarande en stor mängd varor,
som trots att de kan misstänkas innehålla miljöskadliga
ämnen inte är försedda med miljömärkning. Samtidigt finns
ett stort miljöintresse hos enskilda personer i vårt land, ett
intresse som tycks öka markant. Många vill välja
miljöriktiga varor, men finner det väldigt svårt att göra så,
eftersom det saknas varudeklaration på alltför många av
dessa. Vilka tvätt-, disk- och rengöringsmedel ska användas
för att miljöutsläppen ska minska? Vilka hygienartiklar och
vilken kosmetika tål den allergikänslige konsumenten?
Detta är frågor, som många vill ha svar på.
Vissa förbättringar har skett på senare tid vad gäller
informationsinsatser på området. Bl a finns sedan 1990 ett
nordiskt arbete med positiv miljömärkning. 200 produkter
fördelat på sex olika produktgrupper har hittills fått tillstånd
att använda det nordiska miljömärket Svanen. Miljömärket
används mest på skriv- och kopieringspapper, men
svanmärket finns också på miljövänliga dagligvaror, och fler
produkter väntas få tillstånd att använda miljösvanen under
1993. Dessutom har Miljömärkningsstyrelsen i Sverige lagt
fast krav på miljömärkning på ett antal varor och fortsätter
med ytterligare produkter.
Det beslut om en frivillig, enhetlig och positiv
miljömärkning som riksdagen fattade hösten 1989 har alltså
börjat ge resultat. Miljömärkningen får också i årets
budgetproposition engångsvis ett extra medel, så att
marknadsföring och kriteriearbetet kan utökas. Vi är ändå
oroliga att detta är otillräckligt.
Det är fortfarande så, att de allra flesta förpackningar
med ovannämnda varor och andra produkter inom handeln
saknar miljöinformation till konsumenterna om vad
produkterna innehåller. Trots detta kan man utgå från att
det i dessa varor finns ämnen med stora miljöpåverkande
egenskaper.
Vi anser att målet måste vara att samtliga produkter får
en tydlig varudeklaration med miljöinformation, en
obligatorisk miljöfarlighetsmärkning. Samtidigt anser vi att
regeringen i EG-förhandlingarna bör driva kravet att
Sverige ska få ha egna föreskrifter på området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en obligatorisk märkning av
miljöfarliga ämnen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på svenska
miljömärkningsföreskrifter i EG-förhandlingarna.1
Stockholm den 25 januari 1993
Ingbritt Irhammar (c)
Elving Andersson (c)