En rationalisering av statlig verksamhet har pågått under många år i syfte att minska samhällskostnaderna. Av statsfinansiella skäl är det viktigt att arbetet med att effektivisera och förbilliga statliga verksamheter fortsätter. Vi politiker måste därför pröva om det finns statliga verksamheter som kan begränsas utan allt för stora negativa effekter eller som kan drivas mer ändamålsenligt i andra former eller om olika statliga verksamheter kan samordnas. Mot denna bakgrund vill jag ta upp frågan om samordning av Konsumentverkets och Livsmedelsverkets uppgifter.
Konsumentverket har ansvar för de statliga insatserna inom det konsumentpolitiska området och skall inom ramen för lagstiftningen på olika sätt verka för att vårt land har en så effektiv konsumentpolitik som möjligt. Ett viktigt konsumentområde -- kanske det viktigaste -- handläggs dock inte av Konsumentverket, nämligen livsmedelsfrågorna. För dessa frågor ansvarar i stället Livsmedelsverket.
Det är anmärkningsvärt att just livsmedlen, som är den för alla viktigaste konsumtionen, inte helt och hållet ingår i Konsumentverkets ansvarsområde. Frågor om mat, matkvalitet, livsmedlens ursprung och behandling tilldrar sig allt större intresse och får i det utvidgade europeiska samarbetet allt större betydelse.
Konsumentverket borde som expert på att företräda konsumenternas intressen rimligen ha de bästa förutsättningarna att företräda konsumenterna även i deras egenskap av konsumenter av livsmedel och inte enbart i deras egenskap av konsumenter av ''prylar''.
För att få både en effektivare konsumentpolitik vad gäller livsmedel och en effektivare och mindre kostsam statlig verksamhet anser jag att riksdagen bör uttala sig för att frågan om överförande av Livsmedelsverkets uppgifter till Konsumentverket prövas.
Samtidigt bör prövas om några av Livsmedelsverkets uppgifter hellre bör överföras till Jordbruksverket, Socialstyrelsen eller Folkhälsoinstitutet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av Livsmedelsverkets uppgifter främst till Konsumentverket.
Stockholm den 25 januari 1992 Stina Eliasson (c)