I början av 1970-talet skedde en kraftig satsning på
konsumentpolitiken. Ett led i denna utbyggnad var att
Konsumentverket inrättades år 1973. Förutom sina
konsumentpolitiska uppgifter fick verket även vissa resurser
för forskning.
Under de år som följde fick den konsumentpolitiska
verksamheten ej den ökning av resurserna som behövdes
för att bevara dess realvärde. Anslagen till forskning
reducerades i löpande penningvärde och indrogs helt av den
borgerliga regeringen i början av 1980-talet.
Konsumentpolitiken blev föremål för en statlig
utredning (SOU 1985:32) som ledde till att nya mål för
verksamheten formulerades (prop. 1985/86:121, utsk.
1985/86:34). Det ansträngda budgetläget gjorde dock att
någon förstärkning av de reella resurserna inte kom till
stånd.
Den kommunala konsumentverksamheten, som även
den utbyggdes kraftigt under 1970-talet och har blivit
allmänhetens påtagliga stöd och hjälporgan vid inköp och
reklamationer etc., hotas genom kommunernas trängda
läge att reduceras, uppgå i annan verksamhet eller helt
försvinna.
Från budgetåret 1990/91 har Konsumentverket åter fått
ett begränsat anslag (2 milj. kr.) för att initiera och
stimulera forskning. Detta belopp, som är avsett att utgå
årligen, kan givetvis inte räcka till några större satsningar.
Samtidigt som man kan konstatera denna otillräckliga
satsning på konsumentpolitik och konsumentforskning
använder näringslivet enorma summor på reklam och
marknadsföring. I en rapport från reklamstatistikprojektet
i Göteborg ges följande översikt för reklamkostnader 1990
och 1991.
** Flera poster i kategorin icke-traditionella medier är
skattade eller beräknade. Totalen bör endast ses som ett
mycket grovt mått på de totala reklaminvesteringarna.
(S)=Skattad
(B)=Beräknad
Källa: Reklamstatistikprojektet. Tomas Brömdal
Det har sitt intresse att jämföra näringslivets utgifter för
reklam med statens utgifter inom en rad angelägna
områden. En rad sådana utgiftsposter för budgetåret
1991/92 presenteras här nedan.
Statlig utgift Milj.kr
Sjukförsäkring
7.8671
Omsorg om äldre och handikappade
4.8491
Bidrag till internationella organisationer (FN m.fl.)
4.8491
Teknisk utveckling
1.7421
Regional utveckling
2.0341
Läromedel för grundskolan (inkl. kommunala anslag)
1.4101
Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och transportforskning
1.2391
Stöd till teater, dans och musik
1.2281
Miljöpolitik
1.0521
Stöd till idrott
4111
Stöd till bildkonst och konsthantverk
1331
Stöd till ungdoms- och kvinnoorganisationer
1172
Stöd till litteratur och bibliotek
1001 1
Uppskattat värde 2
Exkl. skattekompensation
Det framgår bl.a att statens och kommunernas anslag till
läromedel i grundskolan är lägre än kostnaderna för olika
reklamkataloger 1991.
Som framgår av sammanställningen uppskattas de totala
reklamkostnaderna 1990 till ca 27 milj.kr.
TV-reklam via satelliter har sedan några år nått de
svenska hushållen. Genom beslut under 1991 har även en
markbunden kanal gjorts kommersiell. Debatten om TV-
reklam har nästan helt fixerats vid finansieringen av
televisionen. Det har däremot mycket litet diskuterats om
TV-reklamens effekter och till vilken nytta för
konsumenten reklam i detta medium kan vara. Det är dock
utom varje tvivel så att TV-reklamen inte är informerande
utan suggestiv. Den gör även konsumenten mera utsatt
genom att den tränger sig in i den privata sfären på ett mera
markant sätt än annan reklam.
Behovet av en seriös konsumentupplysning och
konsumentforskning är därför stort och växande. Det ter sig
utmanande att samtidigt som näringslivet och däribland
stora multinationella företag kan satsa miljarder för att
övertala konsumenterna att köpa deras produkter sätts en
seriös och opartisk konsumentupplysning på undantag.
Det är därför sakligt riktigt och rimligt att reklamen till
någon del får bidra till kostnaderna för
konsumentupplysning och konsumentforskning. Frågan om
hur en ökning av reklamskatten kunde utformas och hur
medlen lämpligen kan användas för konsumentupplysning
centralt och lokalt borde, enligt vår uppfattning, i
lämpligare former övervägas.
Sverige har ansökt om medlemskap i EG. Oavsett vilket
förhållande Sverige får till EG så kommer utvecklingen i
Europa att i hög grad påverka konsumentintressena i vårt
land. Kunskaperna om vilka konsekvenserna blir för
konsumentintressena vid en EG-anslutning har dock stora
brister. Inte minst gäller det de myndigheter som har att
tillvarata konsumenternas intressen. Det vore därför högst
rimligt att de tillförs ökade resurser för att bättre kunna
fullfölja de uppgifter som ålagts dem.
Regeringen har under 1992 fattat beslut om en
konsumentpolitisk översyn (Dir. 1992:63. Beslut vid
regeringssammanträde 1992--05--14). I direktiven hänvisas i
allmänna ordalag till ''regeringens ambitioner att stärka och
bredda marknadsekonomins roll i det svenska samhället''.
Någon ambition att belysa konsumentens roll och villkor i
en marknadsekonomi kommer inte till uttryck i direktiven.
Om konsumentforskning nämns inte ett ord.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en förstärkning av
den konsumentpolitiska verksamheten och
konsumentforskningen.
Stockholm den 14 januari 1993
Kurt Ove Johansson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)