Genom att lyfta över ansvaret för trafikolycksfall från
den allmänna sjukförsäkringen till trafikförsäkringen blir
försäkringsbolagen mer intresserade av
rehabilitering och trafiksäkerhet. Stat och
landsting sparar cirka 6 miljarder i minskade kostnader i
sjukförsäkringen och sjukvården.
Förslaget
En av de största skadeorsakerna i vårt land är
vägtrafiken. Den kommer i år att kräva ca 800 dödsoffer.
Härutöver kommer omkring 14 000
personer att bli svårt skadade och närmare 40 000
lindrigt skadade.
Vägtrafikolyckorna medför omfattande
skadekostnader. Det kan beräknas att trafikolyckorna
under 1993 kommer att förorsaka ett lönebortfall på minst
5 miljarder och sjukvårdskostnader också på ett par
miljarder. Till detta kommer ideella ersättningar på drygt
en halv miljard. Trafikförsäkringsbolagen borde således
rätteligen få kostnader på omkring 8 miljarder kronor för
trafikskadorna under 1993. Den kostnad som
trafikförsäkringsbolagen kommer att få stå för blir
emellertid endast omkring 2 miljarder, varav två tredjedelar
avser inkomstförlust och en tredjedel ideell skada.
Nuvarande trafikförsäkring ger trafikförsäkringsbolagen
få incitament till förebyggande och rehabiliterande
verksamhet. Om ett bolag skulle lägga ner stora resurser på
rehabilitering av trafikskadade försäkringstagare skulle
bolaget i huvudsak endast lyfta kostnader från
socialförsäkringen samtidigt som bolaget försämrar sin
konkurrenssituation. I vårt grannland, Finland, där
trafikförsäkringen svarar för en större kostnad finns ett bra
exempel på hur trafikförsäkringsbolagen har gått samman
och skapat en gemensam rehabiliteringsresurs. Dess
huvuduppgift är att hjälpa skadade försäkringstagare till en
snabb och ändamålsenlig rehabilitering. Utöver stora
fördelar för den försäkrade leder detta till minskade
skadekostnader.
Principiellt sett bör kostnader föras dit där de hör
hemma, dvs i detta fall borde trafikförsäkringsbolagen stå
för hela kostnaden. Detta leder givetvis till att
trafikförsäkringspremierna blir dyrare samtidigt som
arbetsgivaravgifterna och landstingsskatten sjunker i
motsvarande mån. En omläggning bör bl a leda till en större
differentiering av försäkringspremierna och i vissa fall
kraftigt ökade självrisker. Ett illustrativt exempel som
påminner om detta är de för några år sedan mycket kraftigt
höjda premierna för motorcykelförsäkringarna.
Efterfrågan på sjukvårds- och rehabiliteringsresurser
kommer troligtvis att öka. Om nuvarande producenter av
sådana resurser inte kan tillhandahålla vad som efterfrågas
kommer trafikförsäkringsbolagen säkerligen att bygga upp
egna resurser. Detta skulle då medföra en välkommen och
välbehövlig konkurrens och privatisering inom sjukvården.
Om vårt förslag antas sparar staten (och landsting) 6
miljarder kronor om året.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lyfta ut det ekonomiska
ansvaret för trafikolycksfallen från den allmänna
sjukförsäkringen till trafikförsäkringarna
Stockholm den 26 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Kenneth Attefors (nyd)