Allt fler barn lever endast med den ena av sina föräldrar. Kontakterna mellan barnen och den förälder de ej stadigvarande bor hos är viktiga. Ofta har den föräldern rätt till umgänge med barnen under olika helger, skollov och semestrar. I de fall där föräldrarna bor geografiskt nära varandra är utgifterna i form av resekostnader i samband med umgänget mindre betungande. Men om avstånden av olika skäl mellan de olika bostadsorterna är längre blir kostnader en faktor som direkt kan påverka möjligheterna till umgänge. Fall finns också där den förälder som har vårdnaden väljer att bosätta sig på en ort så långt bort från den andre föräldern så att umgänge direkt förhindras och blir omöjligt.
Barnet/barnen har ju sin rätt och behov av umgänge med båda föräldrarna. Det är därför orimligt att direkta ekonomiska skäl skall försvåra och även i en del fall förhindra denna självklara rättighet. Det är således rimligt att reglerna ses över så att inte den enskilde förälderns ekonomi blir det som fäller avgörandet om umgänge skall kunna ske eller ej. En översyn av möjligheterna att underlätta detta umgänge mellan föräldrar och barn är därför av stort värde. Ett sätt kan vara att regeringen ser över de skatteregler som gäller för resekostnader i samband med umgängesrätt så att resekostnaderna i samband med umgänge blev avdragsgilla.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för resekostnader i samband med umgängesrätt.
Stockholm den 14 januari 1993 Sven-Olof Petersson (c)