I ett rättssamhälle är familjerättsfrågorna särskilt angelägna eftersom de berör barnens rättsställning. Lagstiftning kan visserligen inte förebygga eller lösa alla familjekonflikter men kan bidraga till lösningen av familjerättsliga problem. Särskilt tänker man då på upplösning av äktenskap men det kan även handla om barn som hamnat eller riskerar hamna i drogmissbruk eller kriminalitet.
Svensk familjerätt har successivt utvecklats, och senast år 1991 genom en viktig reform om vårdnad och umgänge med barn efter föräldrarnas skilsmässa.
I utländsk rätt har man valt varierande modeller av det rättsliga förfarandet för att lösa uppkommande familjerättsliga problem. Australien utgör ett föregångsland på familjerättens område. Där har man inrättat särskilda familjedomstolar s.k. family court som en specialdomstol för familjemål. Här handläggs flera skilda måltyper exempelvis äktenskapsskillnad samt vårdnad och umgänge. Dessa domstolar disponerar egna utredningsresurser i form av specialister på bl.a. socialkunskap och psykologi. Här genomförs en omfattande förlikningsverksamhet för att hitta lösningar som alla parter uppfattar som rättvisa. Dessutom satsar man på en omfattande vidareutbildning av personalen. Rent allmänt kan sägas att familjerättsjurister åtnjuter ett synnerligen hög juriststatus. Även i USA och Japan har man särskilda familjerättsdomstolar. Deras verksamhet är dock inte identisk med Australien men är också intressanta för svensk rätt.
För svensk familjerätts del borde man försöka fånga upp fördelarna i främst det australiensiska systemet. Detta gäller då främst dess höga domarkompetens, breda beslutsunderlag och goda slutresultat. Men detta behöver inte nödvändigtvis ske i samma organisationsstruktur alltså i specialdomstolens form. För svenska förhållanden sker det sannolikt bättre inom specialavdelningar inom allmän domstol. Samtidigt bör sådana regionala ''specialinstanser'' även handlägga verkställighetsfrågor inom familjemålen, som nu hanteras i förvaltningsdomstol.
Avslutningsvis bör tilläggas att det nu beskrivna domstolsförfarandet borde utgöra en förstärkt garanti att barnet sätts i centrum och att de rättsliga avgörandena verkligen tillgodoser barnets bästa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjerättsdomstolar.
Stockholm den 14 januari 1993 Bengt Harding Olson (fp)