Den ekonomiska krisen och 80-talets låneeufori har
försatt ett stort antal hushåll i stora ekonomiska svårigheter
som många inte har någon som helst möjlighet att ta sig ur
utan hjälp. Den försöksverksamhet med budgetrådgivning
och skuldsanering som Konsumentverket bedriver är
angelägen och nödvändig. Det är dock synnerligen
angeläget att vid sidan av denna verksamhet införa en
skuldsaneringslag som kan hjälpa de människor som aldrig
någonsin kommer ur sin skuldfälla och som därför är dömda
att resten av sitt liv vara en ekonomisk belastning för
samhället.
Med anledning av ett riksdagsbeslut (bet. 1987/88:12,
rskr. 57) tillkallades år 1988 Insolvensutredningen (Ju
1988:02) med uppdrag att utreda ett antal spörsmål på
konkursrättens område. I enlighet med vad som angavs i
direktiven (dir. 1988:52) behandlade utredningen med
förtur frågan om skuldsanering för fysiska personer.
Utredningens förslag i den delen lades fram hösten 1990 i
delbetänkandet (SOU 1990:74) Skuldsaneringslag.
Betänkandet innehåller förslag till lagstiftning som skall
göra det möjligt för överskuldsatta fysiska personer som
inte driver näringsverksamhet att under vissa
förutsättningar genom beslut av tingsrätt få till stånd en
lättnad i sin skuldbörda.
Skuldsanering innebär att gäldenären helt eller delvis
befrias från ansvar för betalningen av de skulder som enligt
rättens beslut omfattas av skuldsaneringen. Till skillnad
från vad som är fallet vid konkurs syftar skuldsanering till
att slutligt reglera gäldenärens ekonomiska situation.
Fullgör han/hon den av rätten fastställda
avbetalningsplanen finns ingen restskuld kvar för
honom/henne. Utredningen bedömde att man till en början
får räkna med att åtskilliga ansökningar om skuldsanering
ges in. Uppskattningsvis torde det röra sig om 8 000--10 000
ansökningar årligen. Av dessa kommer sannolikt endast en
mindre del att leda till bifall. De direkta kostnaderna för
hanteringen av skuldsaneringsärenden som uppkommer
hos tingsrätterna och kronofogdemyndigheterna har
Insolvensutredningen uppskattat till drygt 40 miljoner
kronor per år.
Vi anser att man på goda grunder kan förmoda att en
icke oväsentlig del av dessa pengar på sikt kan komma
samhället tillgodo exempelvis i form av uteblivna kostnader
för socialhjälp, vårdbehov etc. eller som nya
inkomstskatter.
Danmark har sedan år 1984 ett skuldsaneringsinstitut
som i huvudsak överensstämmer med
Insolvensutredningens förslag. I Norge trädde en särskild
lag om skuldsanering -- Lov om frivillig och tvungen
gjeldsordning for privatpersoner (Gjeldsordningsloven) -- i
kraft den 1 januari 1993, och i Finland övervägs för
närvarande lagstiftning i ämnet.
Behovet av möjligheter till skuldsanering för fysiska
personer har, som anförts ovan, accentuerats under senare
tid. Den ekonomiska situationen för många överskuldsatta
privatpersoner har bara under det senaste året försämrats
markant.
Det finns olika vägar att gå för att lösa detta -- för
privatpersonerna själva -- olösliga dilemma. Omedelbara
åtgärder är i vart fall påkallade. Bland de alternativ som kan
komma i fråga framstår lagstiftningsalternativet för oss som
det enda tänkbara. Ett system med frivilliga lösningar torde
nämligen innebära att statens fordringar på skatter och
avgifter inte försvinner även om en överenskommelse
träffas med övriga borgenärer. Vi anser därför att
regeringen snarast bör framlägga förslag till lagstiftning på
området.
Ett lagförslag om skuldsanering i någon form behöver
inte innebära att den försöksverksamhet som
Konsumentverket påbörjat behöver upphöra. Det betyder
inte heller att de lokala konsumentvägledarnas arbete med
budgetrådgivning ska upphöra. Tvärtom bör den lokala
konsumentvägledningen stärkas. En skuldsaneringslag kan
aldrig ersätta den rådgivning och det förebyggande arbete
som den lokala konsumentvägledningen utför.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om lag för
skuldsanering för fysiska personer i enlighet med vad i
motionen anförts.
Stockholm den 22 januari 1993
Elisabeth Persson (v)
Berith Eriksson (v)
Bengt Hurtig (v)
Gudrun Schyman (v)
Björn Samuelson (v)