Frågan om ansvarsgenombrott har i olika sammanhang
varit föremål för behandling i riksdagen. Det har bl.a. gällt
principer avseende solidariskt betalningsansvar för delägare
i aktiebolag men också koncernförhållanden, d.v.s. ett
moderbolags ekonomiska förpliktelser gentemot ett
dotterbolag.
Moder- och dotterbolag är enligt nu gällande lagstiftning
självständiga enheter. Om ett företag inom en koncern
befinner sig på obestånd och kan försättas i konkurs avgörs
för varje juridisk person för sig. Om verksamheten bedrivs
i aktiebolagets form, som handelsbolag eller, beträffande
moderbolag, ekonomisk förening saknar betydelse. Det är
bara den gäldenär som försätts i konkurs vars tillgångar tas
i anspråk för betalning till borgenärerna.
Gällande lagstiftning fungerar sannolikt någorlunda väl
vid normala och sunda affärsförhållanden. Problemet är
emellertid att aktiebolaget under det senaste decenniet i allt
större utsträckning kommit att missbrukas som
företagsform. Detta beror till en del på att minimikapitalet
för aktiebolag i Sverige (50.000 kronor) är unikt lågt i ett
internationellt perspektiv. Men också det förhållandet att
verksamheten i ett aktiebolag bedrives utan personligt
ansvar samt att företag inom en koncern genom
ekonomiska transaktioner kan påverka utfallet i
konkurssituationer leder inte sällan till för samhället och
skattebetalarna mycket negativa konsekvenser.
Det förekommer t.ex. att ett dotterbolag med mycket
stora skulder men ytterst små tillgångar blir försatt i
konkurs. Bakom dotterbolaget kan emellertid finnas ett
moderbolag med mycket solid ekonomi och god förmåga att
klara av dotterbolagets förpliktelser. Något sådant
övergripande betalningsansvar finns emellertid inte i
nuvarande lagstiftning.
Inom bankvärlden finns på sätt och vis en aktuell
parallell till den ovan beskrivna situationen. Bakom
Gotabanken, vars konkurs staten och därmed
skattebetalarna fick stå för, finns det ekonomiskt stabila
försäkringsbolaget Trygg-Hansa. Det måste ifrågasättas om
det är en hårt ansträngd statlig ekonomi och redan
ekonomiskt hårt tyngda skattebetalare som skall svara för
den nödvändiga saneringen av bankers och
försäkringsföretags, m.fl., ekonomiska
tillkortakommanden. En rimligare ordning vore en
lagstiftning som under vissa förhållanden lade det
ekonomiska ansvaret för ett dotterbolags förpliktelser, t.ex.
i konkurssituationer, på dess moderbolag.
I en motion om solidariskt betalningsansvar för delägare
i aktiebolag yrkar vi att aktiebolagskommittén ska få i
uppdrag att framlägga förslag till lagreglering av
ansvarsgenombrott vad gäller delägare i aktiebolag. Vi
hemställer härmed att utredningsuppdraget även ska
omfatta sådana möjligheter till ansvarsgenombrott vid
koncernförhållanden, d.v.s. mellan moder- och
dotterbolag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
ansvarsgenombrott vid koncernförhållanden.
Stockholm den 19 januari 1993
Bengt Silfverstrand (s)
Ingvar Johnsson (s)