av Bengt Silfverstrand och Inga-Britt Johansson (s)
Aktiekapitalets storlek
Aktiekapitalet skall fungera som ett skydd för bolagets
borgenärer, d.v.s. anställda, leverantörer, kreditgivare m.fl.
Det fyller också en viktig funktion i skattehänseende, vilket
var ett av de viktigaste motiven då minimikapitalet för
aktiebolag höjdes från 5 000
kronor till 50 000
kronor (prop. 1973:93).
Från och med den 6 juni 1973 ålades alla nybildade
aktiebolag ett aktiekapitalkrav på minst 50 000
kronor. Detta belopp motsvarar i dagens
penningvärde ca 250 000
kronor.
Publika och privata aktiebolag
Aktiebolagskommittén föreslår i ett i oktober 1992
avlämnat delbetänkande (SOU 1992:83) med hänvisning till
utvecklingen inom EG att den svenska lagstiftningen skall
tillhandahålla två alternativ för den som önskar driva
verksamhet i bolag utan personligt betalningsansvar för
bolagets förpliktelser. Förslaget innebär att en
gränsdragning föreslås ske med hänsyn till rätten att inbjuda
allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra
värdepapper som bolaget ger ut. För de bolag som ska ha
denna rätt föreslår kommittén beteckningen ''publika
aktiebolag'' medan övriga bolag betecknas ''privata
aktiebolag''.
Kommitténs förslag innebär också att aktiekapitalet i ett
publikt aktiebolag skall uppgå till minst en miljon kronor.
Så långt är kommittén enig i sina ställningstaganden.
Vad sedan gäller aktiekapitalet i privata aktiebolag
föreslår emellertid en majoritet av kommittén att
aktiekapitalet bara skall behöva räknas upp till 100 000
kronor (jmfr penningvärdesförsämringen enligt
ovan). De två socialdemokratiska ledamöterna reserverar
sig till förmån för ett minsta aktiekapital i privata aktiebolag
på 200 000
kronor. För denna linje uttalar sig också en av
kommitténs sakkunniga -- en auktoriserad revisor med lång
erfarenhet av förhållandena i svenska aktiebolag.
Skälen för reservanternas förslag till minimikapital är
synnerligen starka. Den praktiska erfarenheten, inte minst
under lågkonjunkturer, visar att det krävs ett relativt stort
eget kapital i företag. Den skärpta kreditgivningen har lett
till att finansieringen av verksamheten ofta sker med
främmande kapital, såsom leverantörs-, bank- och
skattekrediter. Förutom höga kostnader och risker för
finansiärerna leder detta till att företaget blir mycket
känsligt och sårbart för bl.a. konjunktursvängningar, och
förr eller senare uppkommer en kris för företaget.
Undersökningar visar att redan för några år sedan hade 25 %
av alla nystartade företag (inkl. enskilda
näringsidkare) ett startkapital av minst 200 000
kronor (Nyföretagande i Sverige, SIND 1991:6).
Ett högt eget kapital innebär ett bättre skydd för
borgenärerna.Ett högt eget kapital höjer tröskeln för
ekonomisk brottslighet. De senaste årens utveckling i
näringslivet, med bl.a. en dramatisk ökning av antalet
konkurser, visar att aktiekapitalet har en viktig funktion att
fylla. Starka skäl talar för att det inte får urholkas på det sätt
som skulle ske om uppräkningen av minimikapitalet
stannade vid 100 000
kronor.
Bakom konkurserna döljer sig i många fall avancerad
ekonomisk brottslighet. Från allt fler håll höjs röster för att
komma till rätta med denna brottslighet. Det är också väl
känt att aktiebolaget med dess befrielse från personligt
betalningsansvar är ett av många instrument som kan
användas för ekonomisk kriminalitet. Rikspolisstyrelsen
och Riksåklagaren överlämnade i början av år 1992 en
utredning till regeringen i vilken man pekar på dessa
omständigheter och bl.a. lyfter fram behovet av ett höjt
aktiekapitalkrav.
Kravet på enbart 100 000
kronor i aktiekapital i privata aktiebolag är
synnerligen lågt i ett internationellt perspektiv. Ett
närliggande och mycket relevant exempel är Danmark, där
kravet för inte länge sedan höjdes till 200 000
danska kronor för anpartsselskab och till 500 000
kronor för aktieselskab.
Mot denna bakgrund finner vi det angeläget att
regeringen snarast framlägger en proposition i frågan om
minimikapital för aktiebolag och att detta minsta
aktiekapital för privata aktiebolag fastställes till åtminstone
200 000
kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minimikapital i privata
aktiebolag.
Stockholm den 19 januari 1993
Bengt Silfverstrand (s)
Inga-Britt Johansson (s)