med anledning av prop. 1992/93:119 Ändringar i livsmedelslagen (1971:511) m.fl. lagar i anledning av EES- avtalet
Hävda konsumentkraven
Livsmedelsområdet är en viktig del i EES-avtalet. 130
rättsakter (direktiv och förordningar) berörs. Ur
konsumentperspektiv är regler kring livsmedelskvalitet och
hantering i övrigt av största betydelse. Stor uppmärksamhet
måste därför ägnas åt dessa frågor.
I mångt och mycket överensstämmer redan Sveriges och
EG:s regelverk. Även Sverige har en omfattande reglering
på detta område. I propositionen föreslår regeringen
anpassningar av det svenska regelverket till följd av EES-
avtalet. Förslaget innebär bl a att märkningsregler nu
samlas till Livsmedelsverkets föreskrifter. Detta bör
förenkla användningen och förståelsen hos berörda.
Inom EG pågår i flera avseenden en omfattande
utveckling av regleringen på livsmedelsområdet. Det gäller
t ex regler för tillsatser i livsmedel och särdirektiv med
regler för specialdestinerade livsmedel. På dessa områden
måste Sverige redan nu inta en mycket aktiv hållning. EES-
avtalet innebär möjligheter att följa och påverka EG:s
arbete med nya regler och att lämna synpunkter på dessa
under arbetets gång. Denna möjlighet måste Sverige
utnyttja. När reglerna en gång antagits kommer de att bli
föremål för förhandlingar inom EES, eftersom ramdirektiv
på dessa områden ingår i EES-avtalet.
Livsmedelstillsatser
Tills vidare behåller Sverige sin lista över godkända
tillsatser inom olika livsmedelsgrupper. Frågan berörs
därför inte i propositionen, men ändringar kan vara nära
förestående. Inom EG har flera av medlemsländerna egna
bestämmelser, men ett förslag till direktiv har tagits fram.
Enligt detta förslag kan färg tillåtas i flera grupper av
livsmedel som smör, fruktyoghurt, bröd, flingor och vissa
charkuteriprodukter. Azo-färger kan komma att tillåtas.
Dessa är sedan länge förbjudna i Sverige. Livsmedelsverket
har påtalat risken för överkänslighetsreaktioner. Även i
andra länder möter förslaget stort motstånd. Sverige bör nu
skyndsamt agera för att få azo-färger förbjudna i EG och
EES och för en i övrigt restriktiv tillståndsgivning när det
gäller färgtillsatser i livsmedel inom EG och EES.
Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till
känna att initiativ i denna riktning bör tas på hög nivå.
Specialdestinerade livsmedel
För specialdestinerade livsmedel innebär EES-avtalet
att vi går över till en annan metod för reglering. Tillstånd
kommer inte längre att krävas för vissa specialdestinerade
livsmedel. Försäljning tillåts under förutsättning att
produkterna motsvarar fastställda krav. Anmälningsplikt
till berörd myndighet (Livsmedelsverket) skall gälla för att
försäljning skall tillåtas. Inom EG har man för avsikt att
reglera dessa krav i särskilda särdirektiv. Ännu har endast
ett sådant särdirektiv godkänts, rörande
modersmjölksersättningar och tillskottsnäring. Detta
direktiv ingår inte i EES-avtalet, men kommer troligen att
införlivas med det, såvitt ingen inlägger veto däremot.
Många andra grupper av livsmedel kommer att beröras i
framtiden eftersom särdirektiv förbereds för t ex glutenfria
livsmedel och livsmedel för diabetiker. Även på detta
område krävs det alltså en hög aktivitet från svensk sida.
Det är dessutom angeläget att det svenska arbetet sker i
nära samband med berörda patient- eller intressegrupper.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära att
Livsmedelsverket i frågor kring specialdestinerade
livsmedel utvecklar ett nära samarbete med berörda
grupper.
Märkning av livsmedel
Enligt regelverket i Sverige måste alltid ingredienser,
som kan ge problem för överkänsliga, deklareras även om
andelen av ämnet i produkten är mycket liten. EG har inte
sådana bestämmelser. Den svenska regleringen bör behållas
med hänvisning till avtalets bestämmelser om att ett land
har rätt att ha hårdare krav än EG:s av hälsoskäl. Reglerna
måste gälla lika för inhemska och importerade produkter
och alltså inte verka diskriminerande. I detta fall är det
uppenbart att bestämmelsen motiveras av häloskäl och inte
är ett dolt tekniskt handelshinder. Någon anpassning på
denna punkt bör därför inte ske. Dessutom måste Sverige
aktivt verka för att kraven för livsmedelsmärkning skärps
inom EES och EG. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen detta till känna.
Anpassa lagom
Det finns även i andra avseenden en risk att vi går
onödigt långt i anpassning. Det är t ex svårt att föreställa
sig att något handelshinder skulle uppstå om vi behåller vårt
krav på märkning av färskt bröd med bakdag. Därför bör
en noggrann genomgång göras i avsikt att möjliggöra ett
behållande av högre krav på livsmedelsområdet. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Aktivt konsumentarbete
Sverige saknar en stark konsumentrörelse. Flera
organisationer finns, men de är förhållandevis svaga och
splittrade. En stark konsumentrörelse kan inte
kommenderas fram via riksdagsbeslut eller
myndighetsutövning, men den kan stimuleras. EES-avtalet
och den ökade internationaliseringen innebär förändringar
av olika slag, som kommer att beröra vitala
konsumentintressen. I vissa fall ändras samhällets
engagemang från förbud till märkning, d v s det krävs större
engagemang och medvetenhet från konsumenternas sida.
En informationskampanj bör därför genomföras.
Riksdagen bör hos regeringen begära att berörda verk,
Livsmedelsverket och Konsumentverket, genomför en
sådan.
Parlamentarisk utredning
Konsumentfrågorna har stor betydelse och kommer att
bli allt viktigare i samband med den ökande
internationaliseringen. Villkoren för ett aktivt
konsumentarbete bör analyseras. Finns det särskilda hinder
eller svårigheter som försvårar framväxten av en stark
konsumentrörelse i vårt land? En jämförelse med
situationen i andra länder är av intresse. Möjligheterna till
aktivt konsumentarbete inom EG och EES bör redovisas.
Förslag till åtgärder som kan underlätta framväxten av en
konsumentrörelse bör lämnas. Av dessa skäl behövs en
utredning kring konsumentpolitiska frågor. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen detta till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskt initiativ vad gäller
tillsatser i livsmedel,
2. att riksdagen hos regeringen begär att
Livsmedelsverket får i uppdrag att beträffande
specialdestinerade livsmedel utveckla ett nära samarbete
med berörda patient- och intresseorganisationer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att någon anpassning till EG:s
regler vad gäller allergena råvaruingredienser inte bör ske,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en noggrann genomgång av
svenska regler i syfte att behålla högre krav än EG:s,
5. att riksdagen hos regeringen begär att berörda
myndigheter får i uppdrag att genomföra en
informationskampanj vad gäller förändringar av regelverk
på livsmedelsområdet med betydelse ur
konsumentperspektiv,
6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en konsumentpolitisk
utredning.